Känner mig lite upp och ner. Ska göra ett nytt/gammalt jobb. I morgon provar jag på. Herregud! Det handlar om tre timmar i veckan. En timme tre gånger. Mellan 10 och 11. Inget nytt. Jag ska roa barn på engelska. Ändå är jag orolig. För vadå? Att de ska äta upp mig…ha ha ha! 3 åringar som käkar engelskfröknar. Det hör man ju talas om ofta.

Försöker vara easy. Låtsas som ingenting. Koncentrerar mig på sånt som jag tycker om. Som den där förbenade tubhalsduken som försvann.

Jag har köpt, via nätet, ett garn och gjort om den. En kompis sa att jag borde sluta leta och virka en ny. Så då gjorde jag det. Torkade tårarna och klickade hem två garnnystan. Att hitta samma garn var kört. Möjligen i Spanien. Nej, jag böjde mig och fick hem detta mycket färgglada garn. Och sen körde jag igång.

Det är så kul att jobba med händerna. Att skapa eget. Fattar inte varför jag inte gör det mera. Skäms på mig!

Det blev inte samma sak för färgerna är annorlunda. Mera regnbågsaktigt lysande.

Fast fint blev det ändå. Möjligen ännu finare än den borttappade.

Även om det allra roligaste var att göra den så har jag ju nu alltså något fint och varmt att hänga runt halsen igen.