I munskyddstider

Hur går vi vidare här i 34 graders värme och fortsatt virushot?

Jo, vi biter ihop. Låter vakterna ta tempen på oss t o m på IKEA.

Fast personligen så är jag alltid övertygad om att nu, nu hittar de den där febern som jag alldeles ovetandes går omkring med. Visst gjorde benen ont i morse. Visst känner jag mig helt dimmig. Vakten säger dock alltid ; varsågod! Förmodar att det är det plastiga munskyddet som stänger av min koll på galna tankar. Att den liksom immar till hela hjärnkontoret.

Jag har aldrig feber och kommer in…dvs om jag kommit ihåg munskyddet. Efter att ha kört några km i onödan har jag numera alltid en hel paket splitter nya munskydd liggande i handskfacket i bilen. Så mycket gillar jag inte att köra bil i Rom att jag tar mig en liten sightseeing tur bara för att.

Idag åkte jag buss för första gången på fyra månader. Det var ingen rolig erfarenhet. Kort som tur var. Men inte rolig. Man får inte gå upp på bussen framme, där chauffören sitter, längre. Dörren öppnas inte ens. Inte heller kan man gå fram och klaga eller fråga om en hållplats. Stackars chauffören är helt isolerad. De har spänt upp en kedja där framme vid de första sätena. Förresten är det kanske bara skönt om man är busschaufför. Inget folk i knät längre…ingen som tjafsar…Hen kan fortsätta och pilla med mobilen så mycket hen vill. Eller lyssna på musik.

På varannan sittplats finns en ilsken varningsskylt om sittförbud. Jag sitter (på plats utan skylt, om ni undrar) och funderar på om de städar bussarna nu för tiden, när den äldre mannen som steg på med mig försöker stämpla sin biljett för tredje gången. Jag ser att han har den bakochfram och säger det till honom. Han viftar ett tack med handen och säger något jag inte hör. Munskydd funkar som ljudskydd också.

Att börja åka buss i Corona tider…hmmm… Eller så har mannen bara hjärndimma pga munskyddet, precis som jag.

Själv var jag tvungen att åka buss idag. Maken krockade min bil förra veckan och jag har precis lämnat den på verkstad. De ska se vad de kan göra utan att vi ska behöva göra om hela min redan alldeles för buckliga bil. Känns som att ett mirakel skulle behövas. Eller rätt mängd pengar kanske. Dra den sneda motorhuven rak, som jag föreslog, fick dem bara att klia huvudet och ge mig lika sneda blickar som min bils motorhuv.

Senare läser jag på nätet att någon vill införa munskyddstvång överallt där det finns människor. Alltså även i parken.

Shit! Jag vill härifrån. Långt ut på landet bara. Jag vill inte prata med mina kompisar genom munskydd. Vad är det här? Promenera hund med munskydd. Jag munskydd och han då? Munkorg?

Blä, ta mig härifrån! Fast vart?

Det vet jag inte.

Och varför tar de inte tempen när man går upp på bussen förresten???

 

 

 

 

En reaktion på ”I munskyddstider

  1. Gud vad det låter jobbigt. Rena polisstaten. Här ser man väldigt sällan några munskydd och ingen tar tempen på en. Däremot får man inte gå på bussen där fram här heller. I Östergötland där jag bor blir visst nästan ingen sjuk längre, bara 2 ligger på intensiven och ingen i respirator. Jag förstår att paniken ligger på lur i värmen. Hoppas, hoppas Cornonan försvinner snart eller att det iaf kommer ett vaccin.
    Kram!

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s