I våras kollapsade toarullshållaren som satt fast i väggen på lilla toaletten.

Bara att köpa en ny och sätta upp, sa någon.

Bara det att måtten aldrig är samma, sa jag efter noggrant googlande och mätande.

Bara att borra nya hål, sa någon.

Bara det att jag hatar borrmaskiner, tänkte jag.

Det är inte så att jag inte kan borra. Gjorde det ju för tusen år sedan när jag bodde själv i Malmö.

Men bilden, på den där tjejen som fastnat med håret, som satt uppsatt vid helvetesborren på skolslöjden är svår att sudda ut.

Därför hittar jag en annan sorts toahållare ”utanborrelände” på sankta IKEA.

I trä och ihopskruvad av minstingen. Så bra.

Men hålen syns fortfarande i väggen.

Då börjar jag att fantisera om att sätta dit en yogisk murales. Hittar inga bra utan att de kostar skjortan eller har urkass rescentioner.

Däremot hittar jag ett fint hjärta med fjädrar när jag var ute med en kompis och snurrade efter saker till hennes lägenhet.

Beställde senare hem text som jag själv designat….ha ha tycker att jag är underfundig. Passar så bra på toaletten.

Dessutom är det lite för att man inte ska rikta upp blicken i taket.

Någon som skulle kommit och fixat detta gjorde det aldrig efter fläktinstallationen (tur att den blev gjord!)

Jag orkar inte tjata och har heller ingen lust. Kan bara hålla tummarna för att det inte är mögel där som gör oss sjuka…

Fast man behöver ju inte sitta så länge eller duscha i sju timmar…

Ja, det finns en hel del att släppa taget om minsann.