Måste hela tiden tänka efter hur gammal/ung jag är.

Faktiskt inte purung längre. Snart femtioåtta måste väl räknas som ”med ordentlig erfarenhet av livet”.

Därför måste jag lite djupglo på min åldrande kropp också. Den som kämpar med tappad fettmassa och muskler som bara dragit sin väg och lite till.

Blir ledsen när jag ser mina armar som verkar benen på en mycket seg gammal höna.

Men vänta nu…det är de ju. Eller armar på en seg gammal höna.

Har hört att det blir bra buljong på en sådan höna…eller så säger man här i knaslandet i allafall.

Vettekatten om jag blir en så god buljong. Full med kemikalier och gifter som jag är tror jag ju inte det precis. Man kan kanske bli hög???

Nåja får ta det som det är ju.

Ta det som den erfarna sega gamla höna jag är.

Sen är det det där med ögonbrynen som jag får måladitattacker av.

Nu har jag struntat i dem i två dagar och det gick alldeles utmärkt ändå.

Ha ha, den fåfängan!

Förresten så ser de just ”ditmålade” ut.

Får inte det rätta stuket på mina målerier.

Hönor är inte så bra på just att måla kanske.

Ser också en massa fläckar på bilden. Well tar det också som en höna.

Lära mig att inte skjuta ifrån mig komplimanger utan bara ta dem som det är.

Mycket som ska läras fast man är en seg hönestackare.

Tack i alla fall ni som ger mig komplimanger!

Ni är bäst!