Han och jag. Vi måste vänja oss vid nya rutiner. Finna våra egna promenadtider. Det är inte bara det att vi snart är helt på egen hand. Nej, det ösregnar också varje eftermiddag. Plus åskan då som gör det omöjligt för honom att gå längre än busken ute på gården, slå en drill och in …
Kategori: Senza categoria
Dagen efter
Jag har nog inte varit på något svenskt nationaldagsfirande här i Italien. Ja, inte minns jag något i Sverige heller. Vi firade nog inte det... Så blir jag peppad att hänga med på Svenska kyrkans/SWEAs gemensamma firande. Dvs innan jag vet ordet av är jag inbokad. Helt i sin ordning. Exakt vad jag behöver. Min …
Qvinnor
Det har blivit lite som en nödvändighet för mig. Att gå till den där parken, här i närheten, som folk själva byggt upp. Den som alla barnfamiljer nu har upptäckt och invaderar. De har gjort allt så mycket svårare. Min hund tycker det är suveränt med mellisar på filtar överallt. Bara att plocka. Det tycker …
”Fyra bröllop och en begravning”
Kommer ni ihåg den filmen. Glädje och sorg som så småningom leder till något fint. Lite så känns det när jag långt där nere i min geggiga gråtgrop får den ena nyheten efter den andra. Min mystiske äldste son som försvunnit iväg flera kvällar i rad efter att ha suttit hemma mestadel av tiden kommer …
Så här ligger det till
Vi har kämpat på de sju haven. Gått igenom död och sjukdom. Utstått och överlevt barnlöshet. Fått barn. Medlat mellan våra olika kulturer. Gått i terapi. Alltid kommit ut på andra sidan tillsammans. Nu går det inte längre. Något har gått oövervinnligt snett. Därför förklarar vi oss båda KO. Kastar in handduken. Vi kommer att …
Lavvu – kärlek
Ältar kärlek. Som en påminnelse om att det är det viktigaste av allt. Även när den där romantiska och, som man tror, livslånga kärleken tar slut så är det inte slut på den där känslan. Man kan avsluta saker i kärlek också. Ja jag vet att jag är obegriplig just nu. Försöker förstå själv. Försöker …
Om det finns liv…
så ska jag försöka hoppa. Mina tankar går i loop; EMOT FÖR jag …
När en röd ros…
När jag hade bott här i Rom i circa fem-sex månader minns jag att jag var ute med en svensk kompis, som jag träffat på valborgsmässofirandet på svenska kyrkan. Hon presenterade mig för en annan svensk tjej som bodde tillsammans med en italiensk polis (om jag inte minns fel). Det som stannade kvar i mig …
Bedövad
När man lovat att inget säga om vad som hänt blir det helt plötsligt svårt att hålla käften. Jag skulle vilja ställa mig på torget och skrika. Oklart om detta skrikande beror på lättnad eller enorm frustration. Därför är det väl bra att jag lovat. Ja, jag har en stackars kompis som får ta hela …
Orka
Det här är vad jag egentligen fixar med just nu: sitta och glo på den här kamelian. Våren har slagit ner som en bomb. Någon nyhet har hamnat som en knytnäve i mellangärdet. Mer än så kan jag inte säga än. Förändring kan vara bra. Oftast är den det. Vi får hoppas på det. …
