Jag var inte det i går morse.

Eller tror inte det. Märkte inget när återbud och omändringar droppade in. En kollega som var sjuk. Tvärtom glad att folk inte kommer när de är sjuka för det är ett elände för mig, vilket jag också tackar hen för.

Tror att den där irritationen dyker upp mera efter middagsluren. Den som jag konstigt nog får tvinga mig till. Är trött men har svårt att sova.

Tuppluren blir kort och när jag vaknar är jag som sagt ett åskmoln.

Vi måste åka och handla, sonen och jag.

Stör mig på honom redan när vi är på väg ner i garaget. Med samma ton som sin far undrar han varför jag håller armarna på ett visst sätt. Ber mig räta på ryggen. Jag faller ner tre pinnhål.

På stormarknaden ringer min mobil. Det är min far som vill facetima. Blir irriterad på det också som om han vet när tusan jag är och handlar. Klickar bort samtalet men han insisterar. Sonen är där igen; jamen svara då! Stackars morfar!

Svarar. Säger att jag ringer sen när vi handlat färdigt.

Sen omorganiserar sonen kundvagnen för att sätta vattnet där det”bör” stå för att stå rätt i vagnen. Igen den där känslan av förritidensirritation. Någon som hela tiden talar om för mig hur jag inte kan själv.

Ja jag vet, han har lärt sig det han hört och sett. De gör ju så barn.

Sen, när vi är på väg till underjordiska parkeringen, blir han ett barn igen. Tjongar iväg kundvagnen så att den tvärbromsar av sig själv på rullmattan som ska ta oss ner.

Jag skäller och domderar. Saker kan faktiskt flyga av vagnen. Han vänder sig om och ser på mig med ett barns oförstånd. Kanske vände jag på siffrorna. Inte 21 år utan 12. Förbaskade unge!

Sen fortsätter min ilskna framfart hela kvällen.

Min far svarar inte. Sen ringer han när jag gett upp och släpat mig till yogamattan.

Allt allt allt känns som ett stor jäkla motarbetande mot min inre frid.

Vänta nu…den inre friden skapar man själv.

Okej, ska försöka.

Fast inte idag heller för nu är jag irriterad på en tystnad där det förr var alldeles för mycket lägga- sig- i. Vädret som varken är sommar, vår eller något alls. Bara skit. Min jordgubbsplanta som har röda bär nu, fast när jag lyfter på dem har någon jäkel ätit av dem.

Bara granatäppelträdet ger mig lite tillfredställelse. Det har regnat så att det blommar som det aldrig gjort förr. Fast då får jag höra av djungeltelegrafen att jag borde koppla in bevattningen. Va? Ger jag fan i!

Nu får det räcka med att rätta sig i ledet.

En kompis säger att jag har all rätt att vara irriterad också.

Det kör vi på lite till.

Vattnar gör vi när det slutar regna var och varannan dag.