Det kom lite snö ändå.

Ett vitt puder som gör mig glad. Dessutom lyser solen.

Lite hög går jag omkring och tänker att kanskeändåattsakerkanfunka.

Går på promenad med en vän och några av hennes vänner.

Hundarna behöver komma ut. Vi med.

En utav hundarna hälsar på mig flera gånger under promenaden.

Som om han glömt bort att jag var där och eller bara ville säga att det var kul att jag var med.

Känner hur mycket jag saknar min egen hund. S skickade bilder på luciadagen där Wish springer runt med de andra hundarna. Sen dess inte ett ljud.

Så därför skrev jag ett meddelande till pensionatet ikväll och undrade hur min ”favoritson” har det med en blinkemoji så att hon inte skulle ta mig för knäpp. Jag säger även till mina människosöner att han är min ”favoritson” och de har accepterat detta ha ha ha! Fattas bara annat.

S svarade att min ”favoritson” uppför sig exemplariskt, som alltid.

Bra då kan jag sova lugnt i natt!