ser jag att mitt hem är grisigt igen.

Fast jag orkar inte med det.

Inte ens när jag får höra att G’s mamma minsann aldrig skulle tolerera ett kök som ser ut som mitt. Fast mitt sårade mammajag tar ett tag på spishällen och putsar den där jäkla spegelrutan på ugnen samt förbannar jätteugnar med spegel på.

Senare är spishällen lika grisig som förut för en annan son har lagat såser och uppdaterat benbuljong och jag borde verkligen vara tacksam att han gör sånt fastän det aldrig är till mig. Egentligen är jag väl också glad för detta men den där lilla lilla städtanten mår lite illa.

Jag får också lektioner i hur man ska undvika att hundar morrar på andra hundar. Anledningen är att jag berättar att jag mötte tokfan som kastar snäckors fru med deras hund runt hörnet där jag kom med min hund. Hon gapade till innan hundarna ens hade reagerat och så var ett litet kaos igång. Fast lektionen den får jag. Märkligt. Att det alltid är så.

Mitt i någonstans avbryter sig föreläsaren och undrar hur det är fatt när jag försöker torka tårar utan att röra ögonen.

-Nej, ingen fara eller så är det det för mina ögon är så irriterade och bara rinner och rinner. Inget tycks hjälpa och jag har praktiskt taget kört slut på alla möjliga droppar. Överdoserat tobradex och är allmänt skittrött på eländet. Onkologerna bara rycker på axlarna.

-Det blir nog ögonläkare för din del, säger han då. En specialist. Såna kostar, lägger han till. Köerna är långa på sjukhuset.

-Jag har ju VIP- kort i sjukvården. Kan vifta med det, skojar jag. Han skrattar.

En frigång och inkörsport man inte vill ha som ändå är bra. Kanske.

Jag tänker att jag nog ska fråga igen på fredag då jag ska hämta medicin igen. Om jag får axelryckningar så kör jag till min läkare på kvällen. Så får det bli.

Mina ögon är grusiga och min själ likaså, tänker jag, när han drar iväg på sin hemester i tjejens familj (han och hon fick ingen semester tillsammans i år). Grusiga av sorg för att han inte väljer att vara här mera. Vad gjorde jag för fel? Alltid den där känslan av att jag gjort fel och alla andra rätt? När försvinner den? När jag fyller 80?

-Snälla du, säger jag till mig själv, han fyller 20 på lördag. Tror du verkligen att han gör detta för att du är en så kass morsa? Se genom gruset i ögonen; han kommer. Han köper vin.

Se vad du har! Guldstunderna finns!

T ex en unge som grillar fast allt är omöjligt p g a vind och regn för att ” så gör morfar ju!”.

Kanske är det bara de grumliga ögonen som gör mig lite extra känslig…