Jag behöver inte bara min meditation för att landa i mig själv. Det är också kreativiteten som är nödvändig. I fjor var det bara skrivandet jag kunde hålla på med. Mina trassliga naglar gjorde det stört omöjligt att ägna mig åt att sy eller virka.
Men nu, nu är jag igång igen.
Först tog jag tag i den där gamla västen som jag tydligen vuxit ifrån.

Fick den av en vän för länge sen och hade inga som helst planer på att varken skicka den vidare eller kasta den.
Det blev en väska.

Satte till och med en dragkedja i. Väldigt stolt över det för dragkedjor har aldrig varit min bästa gren. I gömmorna finns en hel bunte med gamla dragkedjor som en farmor eller mormor till mitt ex samlat på sig. En skattgömma som jag lyckades få behålla och som nu kommer till pass.
Synd bara att jag är så optimistisk och tänker att jag ska få plats med allt i en liten väska som jag behöver när jag ”bara” går ut en sväng med hunden. D v s påse med extra bajspåsar, nöd-godisar, näsdukar, nycklar, solglasögon (de är tunna med magneter som fäster på min vanliga glasögon så de tar inte mycket plats) och mobilen. Så klart att jag inte kollade upp att väskan kanske skulle ha behövt vara en liten centimetersplutt till på höjden. Allt får plats men jag kan inte dra igen dragkedjan när mobilen är med. Eller så får jag låta påsen med godisar var hemma och då går det precis att dra igen blixtlåset. Surt. Fast det får vara så. Orkar inte sprätta upp botten för att få till lite mera plats.
Sen plockade jag fram alla mina garner för att se om de där projekten jag sparat möjligtvis kunde få lite fart.
Förra veckan blev den här klar;



Lagom till min sons fästmös födelsedag.
Hon älskar Stitch och jag råkade snubbla över mönstret på internet. Min första Amigurumi.
Det bästa är att jag hade alla garner utom det rosa.
Så kul när det blir bra och dessutom återvinning.
Igår hämtade sonen presenten.
Hon blev jätteglad och tillbaka kom det här fotot;

Så nu ska jag fortsätta med detta. Håller så klart på med ett nytt projekt framför fläkten med vattenflaskan bredvid.
Fast det projektet visar jag sen. Senare.
Så fina hantverk! Det där att få till en lagom väska är inte lätt, det är ju stört omöjligt att hitta en i affären ens. Antingen för stora eller för små 🙂 Nu för tiden har jag oftast bara med mig kameran när jag är ute och går, mobilen får vara hemma. Förstår att svärdottern blev glad, otroligt fin present!
GillaGillad av 1 person