blev det kallt.

10 grader på morgonen och isiga vindar.

Från tjugo/tjugofem till 10 i en blinkning.

Känner mig snuvad på havet.

Varför åkte jag inte non stop i september?

Lovar mig själv att bättra mig till nästa år.

Var var det jag hörde det???

Eller så tar jag mig i kragen och bara flyttar närmre havet…

Jag skulle ju ha åkt till stranden när jag blev hembjuden till C och R.

Det kunde jag inte motstå och bebisen var ju helt underbar.

Hon räddade min dag.

Sen blev det en massa annat som kom emellan.

Sen blev det hantverksmässa som jag absolut måste gå på.

Jag har lyckats missa den varje år hittintills. En kompis brukar åka dit och glömma bjuda med mig. Fast hon vet att jag gillar sånt. Jag skickade ett meddelande till henne om att jag kör, redan en vecka innan mässan skulle gå av stapeln. Hon svarar aldrig. Ja, jag vet att hon har en sjuk make men ändå…Hon förblir ett mysterium för mig.

Så förra fredagen körde jag dit. Eftersom mässan varade i fyra dagar tänkte jag att bästa dagen var andra dagen. Har varit på andra mässor första dagen och då saknades det folk som inte kunde komma förrän dagen efter. Mycket märkligt då jag vet att de betalar en hel del för att stå där. Kanske betalar de för hur många dagar också. Vad vet jag!

Så jag tog bilen och drog iväg. Tänkte att så där värst mycket folk kan det inte vara en fredag morgon…väl…Vanliga människor jobbar ju. Eller hur?

När jag kom fram var parkeringen närmast mässhallarnas ingång redan fullsatt och jag som inte riktigt fattat hur det ser ut runtomkring körde en runda till medan folk parkerade på trottoarer och andra märkliga ställen. Då hamnade jag i en kö som verkade aldrig ta slut. Runtomkring kom folk som uppenbarligen hade parkerat någonstans eller kanske kom från tåg och bussar. Många var klädda i kortbyxor och bara små toppar. Solbrända och muskulösa. Konstigt att så många sportiga människor vill kolla in garner och knyppling och sånt?

När jag äntligen kom runt såg jag folk som desperat körde in på supermarketen och parkerade där trots stora skyltar med; bara klienter.

Nä, tusan heller tänkte jag och tryckte in gps:n på hem. Sen ångrade jag mig när jag kom ut på motorvägen och svängde av till mässhallarna igen.

Alltså, om jag kört i fyrtio minuter och har gratis inträde ska jag väl inte ge upp så lätt?!?!

Såg helt plötsligt skyltarna som ledde till den andra parkeringen. Efter mångar rundturer hittade jag ingången också. Betalde de där 5 euro som man betalar för att stå på en stor parkering med hålor överallt och ingen som riktigt vaktar och som man knappt hittar ut ifrån sen heller. Fast det är bättre där än på en trottoar som man kanske får bilen bortfraktad från av någon nitisk trafikpolis.

Sen promenerade jag i en så där tio minuter. Promenera är bra för mig.

Framme vid ingång blev en äldre kvinna visad till vänster kö som var hantverksmässan

. – Jaha, sa jag till vakttjejen, är det två mässor på gång, medan jag sällade mig till den äldre damen. – Ja, den andra är fitness! Den äldre kvinnan skrattade lite och sa med tysk brytning; – Hon tyckte inte jag platsade på fitnessmässan för att jag ser gammal ut och går dåligt. – Nej, Ni är fel klädd! svarade jag och så skrattade vi lite till och sen blev jag hänvisad till ett bord med blanketter att fylla i efter att ha viftat med mitt sjukVipkort.

Så kom jag in i denna godisbutik för såna som mig.

Ja jag köpte lite garn och makrame’ trådar som jag vill ha till ett projekt jag har i huvudet.

Jag hade förväntat mig lite mera saker som roliga varvmarkerar och sånt men det var väldigt mycket centrerat på julpyssel och scrapbooking kändes det som.

Kul ändå och lite visitkort på folk som säljer garner här i Rom åkte ner i min väska.

Till exempel de här;

Bilden tog jag och skickade till G som ju fick min första Stitch.

Hon svarade meddetsamma; – Den jag fick är finare!

Det blev jag sjukt glad för även om jag tycker att dessa är himla fina också. De säljer alltså hela kit. Väldigt många på mässan sålde hela kit. Kul grej men ändå inte riktigt min.

Eftersom jag just nu ofta köper garn via ett danskt företag tänker jag att det ju är bättre om jag hittar lokala förmågor. Kämpar med hållbarhetstänket då det är så himla lätt att bara klicka hem grejer.

Förresten har affären på bilden, som inte ligger precis runt hörnet för mig, också online affär. Ändå bättre med Rom till Rom än Danmark till Rom.

Jag fyllde på mitt ide’ skafferi helt klart och det var värt att bli urtrött och att köpa en alldeles för dyr bit pizza. Såg att många hade mackor med sig. Det hade jag inte tänkt att man kunde. Bra att veta till nästa gång.

Nu kanske ni undrar vad det var jag hade så bråttom med att göra till baby A och storasyster S. Även om ni inte undrar får ni veta det i alla fall hahaha!

Jo, jag gav mig in på att sticka en kofta med rundstickor (nytt för mig) till baby A.

Här har jag tvättat och blockat den. Också det nytt för mig. Det blev faktiskt riktigt bra.

Drog upp och gjorde om en sisådär tusentals gånger och undrade lika många gånger vad jag gett mig in på. Men att ge upp är inte ett alternativ.

Till storasyster S gjorde jag scrunchies.

Det var sååå kul att jag tror absolut att jag kommer att göra fler. Hittade många roliga på nätet. Jag vill också ha scrunchies ju!

S gillade giraffen bäst.

Så där ja, nu vet ni vad jag hittar på när jag inte kommer iväg till stranden.

Och med tanke på temperaturen så är det lika bra att bunkra upp med pysselprojekt.

För vinterbadare är jag då rakt inte.