nä, det gjorde han inte!

Fast han stod nos mot nos med den häromkvällen, sonen, då han tog genvägen genom parken för att gå hem från jobbet.

Han sa att den var mager.

Jag sa att det är vilda djur.

Den ville nog ha något att äta, sa sonen, för den stod så nära och stannade kvar.

De har vant sig vid oss, rävarna, att vi liksom har fickorna fulla.

Det är ju därför de är här.

Om detta är bra eller inte vet jag ej.

Fast vi lever tillsammans.

Det gör vi.