Jag gjorde det där telefonsamtalet.

Det blev inte riktigt som jag hade tänkt.

Jag frågade frågan som var både pinsam och märklig.

Om hen var med på en konsert för 41 år sen.

Svaret var ja och jag bad om ursäkt för att jag inte kom ihåg.

Någon annan som var med sa det och nu måste jag kolla.

Alltså var vi tre.

Hur kan minnet sudda ut?

Hur kan man dra upp gamla mordrättegångar och tro att vittnena ska komma ihåg ens var de var?

Jag hade hur enkelt som helst kunnat sätta dit denne person genom att säga att hen inte alls var med på någon konsert.

Jag känner mig i chock.

Vi pratar vidare och jag vill veta saker om hens liv nu.

Nu när jag har hen på tråden.

Men någon annan dyker upp och tar över.

Så har det alltid varit ska jag tänka sen.

Någon annan som inte var samma person men ändå i samma flock har alltid fört hens talan.

Hen har sluppit undan. Flugit under radarn. Men samtidigt inte få göra sig hörd.

Hur många är det som inte syns?

Som bara flimrar förbi eller någon annan påminner om av någon anledning som ett ingripande t e x i en parkeringsfråga (som hen inte kom ihåg).

Kan jag göra något åt detta?

Måste jag göra det?

Jag vet inte men det fick mitt huvud att snurra en aning.