i går. Min favoritkille.

I torsdagskväll skrev yngsta sonen att; -säg inget till Wish men G och jag dyker upp med en överraskning i morgon.

När en kompis skickade ett grattis på WhatsApp till mig på fredagsmorgonen berättade jag om sonens meddelande och att vi nog är lite tokiga hela högen.

Då skickade hon mig en grej på italienska som går ungefär så här;

Jag har en granne som pratar med sin katt, precis som om den kunde förstå henne.

Jag berättade det för min hund e sen skrattade vi ihjäl oss.

Och överraskningen då, kanske ni undrar.

Jo, ett stort tuggben, viltgodis och en pipleksak i form av en pringlesburk.

Till allas vår besvikelse tuggade han omedelbart hål på den.

Alltså, de ska vara gjorda för hundtänder men håller två minuter.

Mest besviken blev G för hon hade propsat på just den leksaken då min son stod och tittade på repleksaker och sånt man kan dra i (Wish’s stora passion).

Jag försökte trösta med att pringlesburken ändå kommer att vara någon dag innan den är helt slut. Fast jag vet inte riktigt om det gick hem.