Vaknar i natten med just den meningen i mitt huvud. Mina dagar går ju i upp och nertakten. Sorg och glädje i ett enda mos. Sorg för att jag ju går omkring och tar farväl av saker. Glädje för att jag äntligen ska få prova på det jag tror kan bli bra för mig. Sorg …
Kategori: Senza categoria
Måndagstankar
Skriver och suddar ut. Skriver och låter ligga som utkast. Känner mig som en upprepning av mig själv. Betar av bit för bit av det som ska ta mig till resan till Sverige. Kastas mellan panik och glädje. Tänk om tänk om tänk om. Tänk om jag har glömt något? Tänk om allt blir pannkaka? …
Svindel
har jag. Fast bara emellanåt. Pendlar vilt med att stå där uppe på berget och skrika så det ekar att ; " nu kööööör jag!!!", och att se avgrunden där under. Den som jag inget vet om. Visste inte något när jag fick ont i magen i höstas. Visste noll om att sönerna skulle jobba …
Hjärnans irrvägar
Det var när vi gick från restaurangen och tillbaka till stranden igår som jag fiskade upp min mobil och såg att jag hade ett missat samtal från min systerdotter. Skyndade mig att ringa tillbaka så fort vi var tillbaka på solsängarna och hunden installerad i hålet där under, som han för säkerhets skull gjorde lite …
Djupandning vid sjön
Jag har inte varit nära vatten på hela sommaren fast hela mitt inre skriker efter det. Min elakaste inneboende röst har hela tiden tjatat om att jag inte ska utsätta resten av världen för min trista kropp. Inte ens till poolen här i närheten har jag lyckats ta mig. Pga hjärnpspökena. Som om någon brydde …
Sjätte gången
Efter ett besök på sjukhuset är jag dränerad på energi. Innan skulle jag så mycket sen. Nu har jag förvisso tagit en snabbrunda med hunden och hittat en telefon på en bänk som visade sig tillhöra en kvinna jag känner som kom nerskyndande just som jag frågade den enda mamman i lekparken om hon kände …
Att ta blodprov i semestertider
Asch, jag ger mig! Ni har rätt och jag har fel. Jag är modig. Vill bara tillägga att ibland kan det vara långt mera modigt att stanna kvar än att ge sig av. Att få sista ordet är liksom min grej. Så det så! Nu stänger vi detta kapitel och går vidare. Ibland är det …
Modig…?
Spinner vidare i mitt huvud om huruvida det är moraliskt försvarbart att lämna sina, förvisso stora, söner när det börjar poppa upp kommentarer från olika håll och kanter om att jag är modig. Va? Jag? Mina knän darrar fast jag sitter ner när jag berättar för min äldste att jag tänker åka i september. Han …
Jag ska bara…
Alla översättningar är klara. Jag ska bara skicka dem också. "Bara"! Helt plötsligt kommer ångesten from hell och "bara" väller över mig. Tänk om jag inte kan köra i september. Tänk om min son blir av med jobbet för att jag inte är här och kan hålla koll. Tänk om den andre sonen får problem …
Uppåt med nedåt
Glad men med en sorgsen underton. Så kanske jag alltid varit. Vet inte riktigt. Fast jag dras ju till lite nostalgiska saker. Sånt som får mig att tänka på min barndom. Som en blomma dit hunden ibland tar mig tidigt på morgonen. Då minns jag alla de promenader i "mossen" med farmor och mor. Den …
Pranayama i Rom 