Om du går nu så dör jag!

Det säger de där djupbruna ögonen kantade av svartaste kajal. Fukten i dem blänker och hon tar ett djupt andetag.Försöker inte låtsas om det. Försöker vara snabb med avskedet. Hon vet att maten hon lämnat kommer att finnas kvar som en tyst protest när hon kommer tillbaka igen. Hon vet att uthålligheten i en karaktärsstark hjärna är enorm. Det spelar …

Fortsätt läsa Om du går nu så dör jag!

Allting har en ände…

så även semestern.Vi dimper ner i ett molnigt, fortfarande, vansinnes varmt Rom på lördagen den 15 augusti. Ferragosto. Jungfru Marias födelsedag...eller nåt...Allting är stängt. Jag kör genast en tvättmaskin och sedan hänger vi bara...både tvätt och oss själva.Tills telefonen ringer. Våra vänner är också tillbaka från Berlin och på liten paus här för att sen fortsätta till mormor och …

Fortsätt läsa Allting har en ände…

Regniga dagar på Elba

På söndagskvällen piskar vinden upp havet och svarta molnen tornar upp sig på himlen.Nykomna semesterfirare går med längsta ansiktena jag någonsin sett och säger; -amen, nyss strålade ju solen!?!...Vi visste ju. Vi kände och läste väderleksrapporten. Vi kunde till och med tycka att det var lite skönt att vrålregnet var på väg.Att inte ens bli irriterade för …

Fortsätt läsa Regniga dagar på Elba

Dyka är yoga?

Jag följde med den där dykarbåten. Kameran glömdes hemma. Så typiskt!Jag hade ju nyss skrivit om hur jag fotograferar allt. Ljuga kan jag!Fast det var ju inte meningen. Mobilen lämnade jag för det var slut på laddningen. Kameran tänkte jag på när jag redan satt på ny-gamla båten och tittade på tjejen som dirigerade ankaruppdragningen. Shit!Ska jag aldrig lära mig?Min äldste, …

Fortsätt läsa Dyka är yoga?