I slutet på tunneln

Jag är låg. 
Vansinnigt låg. 
Det kanske man inte ska skriva om… 
Smakar kanske inte så bra… 
Det bara är så. 
Hur man än inte vill.
Inget tycks gå bra. 
Gnällande på jobbet…eller ett utav jobben.
Sönerna som tycks ha gett upp kampen om att någonsin bli ordentligt sedda i skolan för de kloka ungar de är. 
De bara hänger liksom. 
En är fortfarande kvar i sängen.
Förkylningen som kommer drällande när jag just hade tid att gå på yogan. 
En kompis som inte alls är nöjd med att jag förlåtit en annan kompis. 
Ja, jag vet man ska göra listor på det som är bra…
I morgon.
Kanske…
Om jag kommer ut ur schaktet.

5 reaktioner på ”I slutet på tunneln

  1. Jo, skriv att du är låg. Inte för att jag tycker att det är kul att du är låg men för sanningen.
    Är så jäkla less på det tillrättalagda, duktiga flåsandet som en del människor håller på med.
    Som att det bara finns ett sätt att leva på.

    Mjuk, mjuk fredag till dig.
    Kram!

    Gilla

  2. Alla är där nere ibland, fast det känns skit då kommer det andra. Tycker om att det delas för då kan vi fånga upp varandra! Kram, fina Marika ❤

    Gilla

  3. Himmel och gud ja, det är lågt, snett och skitigt ibland och det ska det få vara! Ut med det bara, gnäll, gråt och skratta åt eländet däremellan. Hjärtevarm kram och en skopa kraft!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s