Jag hör svalorna, ser blåregnet och kan sitta med tårna i gräset när jag dricker kaffe efter middagen.
Blir glad och yr.
Jag som har hemlängtan, vad det nu är?…Nej, inte hemlängtan; Sverigelängtan.
I såna känslor åker mannen och jag en sväng till plantskolan och där går jag rakt på en kruspersilja. Vi satt precis och pratade om det på jobbet förra veckan. En mamma som varit i Sverige och köpt med sig kruspersiljefrön för att hon tröttnat på att leta. Och så finns den där under min näsa.
Klart att den får följa med hem.
Mannen tittar lite snett. Han tål inte persilja. Inte kokt i alla fall.
Men vem tänker koka den?
Den får bli ett järntillskott i salladen för hela familjen.
För mig är det en skatt jag hittat.
Nu är jag rik.
Punkt slut!
Pranayama i Rom 
Jag gillar persilja! Och dill! Helst i huvudlösa mängder, bara rakt på tallriken i all sin fräschhet! Gröntgott!
GillaGillad av 1 person
Och vet du , dill är italienskt och ändå tvingas jag köpa det i pulvermos på Ikea. Galen värld liksom!
GillaGilla
Fint 💚 Gillar också persilja. Och dill 😊
GillaGillad av 1 person
”Dagens järn” kallade min far persilja och tvingade i oss av den varje dag på sommaren. Minst en kvist skulle man äta. Jag älskar persilja än i dag 🙂
Carina
GillaGilla
Hej Carina! Kul att du kommenterade! Jamen visst är det så. Dagens järn.
GillaGilla
Har du kollat vad Solöga säger om persiljan? 😉
Carina
GillaGillad av 1 person
Å kollade precis😊Tack för att du påminde mig!
GillaGilla