Koncentrerar mig på det äkta björkriset från Sverige.

Och alla kycklingarna, så klart, som jag lägger till.

Ser ni den svarta kycklingen? Den är viktigast och bara måste finnas med, för att påminna om hur viktigt det är att vara olik. Även när det gör ont.

Olikhet behövs. Påskharar kan vara rockiga typer i blått med krulliga öron. Det är helt okej. Man får bara lära sig att stå ut med alla kommentarer.

Alla kan få finnas till och berika varandra.

Så är det.

Så påskar jag.

Med ”Jesus Christ Superstar” på full volym, innan jag går på yinyogan.