Jag utgår från att människor vill mig väl.
Det har jag alltid gjort.
Därför står jag som en stor stor idiot varje gång det händer att någon gör något lågt mot mig.
Slag under bältet, utskällningar, sätta dövörat till….you name it!
Det har hänt förut ju.
Inget nytt under solen.
Jag vet mycket väl att det är sånt som sker.
Läser det i tidningen.
Hör det från vänners berättelser.
Fast jag har ju kärleksbubblan omkring mig, eller hur?
Den som ska skydda mig från att bli bitter…visst är det så?
Så får jag ett hårt slag från någon som stått mig nära.
Inte bara som en idiot står jag där med hakan i marken.
Jag vacklar fullständigt. Förstår inte hur jag ska hålla mig uppe mera…
Får läsa mailet om och om igen. Ja, det kommer den vägen. Jag måste liksom få in det i min alltför mjuka hjärna. Att man verkligen kan, bara, tänka så.
Anade ju. Ett stort bråk med någon annan i lördags fick mig att känna dåliga vibbar. Ord från vederbörandes mun kunde inte komma från tomma intet eller hens eget tänkande.
Så lågt. Så fruktansvärt lågt.
Nej, jag kan inte berätta detaljer. Kanske sen. Kanske aldrig.
Bedövad är jag.
Hade aldrig trott.
Pranayama i Rom 
Fotot på dig tillsammans med Barbara, ni är på en klubb, lyssnar på bra musik, har roligt. Du är sminkad, är snygg och glad. Det är du, Marika. Låt ingen knäcka dig. Du är den glada, snygga kvinnan som lyssnar på musik tillsammans med en god vän. När jag såg den bilden tänkte jag: Nu! Nu är Marika på väg att hitta tillbaka till sig själv. Där är hon!
Glöm inte bort vem du är. Glöm inte din kraft och din storhet. Låt dem inte ta det ifrån dig❤
GillaGillad av 1 person
Ja, du detta var efter det första bråket. Som jag behövde det. Som vännerna stöttar. Du har helt rätt ❤️
GillaGilla