så regnar det.

Så är det här nu. Varje dag regnar det loss på eftermiddagen.

Idag skulle det varit en bra dag för mina vänner som kör mig fram och tillbaka från sjukhuset firade sitt första barnbarns ettårsdag i en park.

Jag hade sett så fram emot det. Köpt present för länge sen. Vi behöver verkligen fira mera.

Tänkte när jag klarade helgen, förra gången jag skulle börja om på cellgiftsskiten så bröt ju helvetet loss just på helgen, att allt skulle gå i hamn.

Hade till och med börjat tänka på vad jag skulle ha på mig som inte är hemmakläder.

I går kväll började eländet. Ont i magmunnen och ingen lust att äta. Sen spenderade jag natten och morgonen på toaletten, bytte lakan och torkade golv. Förbannade mig själv att jag inte hade hinken till hands. Hämtade den och fick användning för den.

Så less. När ska detta sluta?

Jag vet att jag måste ha tålamod. Som spindeln som satt på min datorskärm i morse påminde mig om.

Sov hela eftermiddagen. Medicinen som stoppar illamåendet funkar.

Åt några krackers och kakor sen. Långsamt för att inte provocera mera skit.

Lyckades gå en runda med hunden.

Ringde min vän. De hade varit tvungna att söka skydd för regnet men nu var allt okej igen. Hon sa att de skulle vara där till 19.30. Kanske skulle jag hinna.

Men jag behöver en son med mig. Det vill han inte.

Nåja, vad är väl en bal på slottet.

Fast ledsen det är jag.