När tjatandet om den obetalda sopräkningen (ja ni vet de där sopbergen på gatan som de plockar bort ibland ska ju betalas) går på högvarv försöker jag först låtsas som ingenting. Sen börjar det vrida sig därinne i magen igen. Kroppen håller räkningen. Utbytte meningar om den boken just dagen innan med en annan bloggare som också läst den. Kanske behöver jag också gå i terapi…

Igenkänningen får mig att må dåligt. Därför sätter jag mig till sist framför datorn och betalar skiten även om jag har tid till den 31 juli utan att få 4 euro i böter.

Vad hände egentligen?

För trettio år sedan bodde jag själv och betalde mina räkningar själv. Om det händelsevis kom in någon böter (vilket det aldrig gjorde) för att jag missat något så var det mitt fel och ingen annans.

Så tänker jag att det är även idag.

Kan inte heller minnas att jag blivit omyndigförklarad och därmed behöver någon som talar om för mig när och hur jag ska göra saker. Men jag kanske missat något?

Tänker att nu är det bra va? Jag har ju fixat biffen!

Kör vidare med dagen. Tillfällig stiltje.

Sen blir det tjatigt om vår gula gräsmatta. Eller kanske ska jag säga; delvis gula gräsmatta. Ja, solen tar på olika ställen och i vissa hörnor är gräset både grönt och högt.

Den måste vattnas.

-Jag gör det. Då och då, försöker jag lite lamt.

Det kan man inte lita på. Det ser man ju.

Jag vet att detta handlar om någon annans ångest. Ändå letar den sig in i min mage igen.

Ja ja, det är lätt nu när magstackaren är i en sån penibel situation. Ontet får snabbt grepp på den.

Försöker att hålla lugnet. Tänka på hur vackert det är att vi faktiskt äter tillsammans igen. Att vi sitter där ute.

Försöker argumentera också. Att gräs bara försvarar sig genom att bli gult. Försvarar sig mot värmen. Det kommer igen. Gräs gör så.

Inget jag säger kan ändra på ide’n om den döende. jäkla gräsmattan så när jag lockat in hunden på kvällen kommer vattenslangen fram.

Jag försöker låtsas oberörd.

Borstar tänder, tvättar fötter och börjar läsa en bok.

Efteråt får jag en godnattpuss och ett ; ta det lugnt! Meditera mera!

Kan man verkligen meditera bort andras ångest?