Vi kommer ut på eftermiddagarna med nu.

Det har slutats med smällarna så hunden är helt med på noterna igen.

Igår blev det kullen, som brann ner för två år sedan, till min stora glädje.

Så att vi undviker den stora ”hundgruppen” i mimosaparken.

Man skulle kunna tro att jag är en ensamvarg när jag säger så.

Det är jag ju.

Avskyr kommentarer om varför min hund är kopplad.

I lördags var det en som undrade om han var satt på bestraffning.

Surmulet svarade jag ja. La inte till; -för att ni inte kan hålla pli på era byrackor.

Det skulle också ha varit en sanning med modifikation. Tror ju att det är kommunikationsproblem mellan hundar när det blir bråk. Det fick jag faktiskt bekräftat idag då jag läste ett inlägg på instagram som hundcoachen skrivit.

Efter en liten stund böjde sig korkskallen som frågat om min straffade hund och frågade hunden (som verkligen struntar i folk som inte har godis att bjuda på om de inte är fruktansvärt trevliga), som vände sig åt andra hållet, vad han gjort för gräsligt hemskt och om han var ett sånt monster att han måste gå i koppel.

Jag borde få medalj för att jag höll käften och inte skrev honom på näsan med att det faktiskt är olagligt att ha hundar utan koppel förutom om de är på hundrastplatsen. Eller gjorde en lång utläggning om min vovves påhittade farlighet.

Ja, han skulle inte ha förstått det där med lagen ändå. Det gör ingen italienare som respekterar sig själv. Man SKA aldrig följa regler någonsin.

Står det ”parkering förbjuden” så måste man parkera just där. Står människor i kö måste man försöka ta sig förbi…så även i bil.

Frihet för alla.

Gäller för hundar med.

Som om hundar bett om att få bo i kollektiv med andra hannar och komma överens till höger och vänster om sitt territorium utan strider. Prata med varandra som trevligaste grannarna. Kan människor ens det?

Det är därför det är så skönt att få komma upp på kullen där det sällan är någon annan som promenixar på eftermiddagen.

Några romer bor i buskarna men de håller sig för sig själva och låter mig vara ifred.

Så att jag kan låta månen följa mig.

Hunden kan gå fri. (följer inte heller regler när vi är själva ha ha!)

Han kan äta malva i fred.

Så skönt!

Detta är frihet för mig!

Där kan jag andas och om det råkar komma någon med hund så är det underförstått att vi kopplar våra vovvar.

Där kan jag få vara precis så mycket ensamvarg jag behöver.