Det var en gång en flicka kvinna äsch en tant var det ju, som gick till sitt vanliga valställe för att rösta för Europaparlamentet.

Allt var rätt. Röstsedel. Numret på lokalen.

Hon fanns inte på extralistan denna gång. Den som hon kallar svartalistan och får funktionärerna att skratta när hon påpekar detta då de inte kan hitta henne på ordinarie lista med folk som har rätt att rösta.

Sen följer en lång stund då hon får stå i korridoren och vänta på att man kollar upp allt.

Hennes ex går förbi. Tankar om att man kan fortsätta att rösta på samma ställe fast man inte längre bor där. Eller?

Hon ser inte när exet går ut igen för då får hon klartecken att hon kan gå in igen i vallokalen. De ska tydligen skriva upp henne för hand. Med blyertspenna i darrande stil för det ”luktar lite illa” om den här valdeltagaren. Grannarna som skrek ”åk hem med dig” kanske hade rätt…far det genom tantens hjärna.

Så dyker chefen (vet inte om man säger så…) för vallokalen upp. Skrivandet avbryts. Hon vill personligen utreda detta.

Tanten blir erbjuden en stol. En barnstol för vallokalen är egentligen en lågstadieskola. Ett samtal om stolarnas obekvämlighet och tunga ryggsäckar bryter ut med den trevliga valmottagaren och hans diabetes sjuka dotter som måste hiva i sig socker för hon har lågt värde denna dag. Klockan tickar. En äldre man, som hör väldigt dåligt så att alla får skrika, blir ombedd att gå till en annan lokal. Han blir ursinnig för han har minsann röstat där i alla år men lugnar sig när en annan funktionär erbjuder sig att följa mannen till rätt ställe. Sen får man veta att han varit på väg att riva sönder valsedeln i ren protest och lite annat smått och gott innan allt fick ett lyckligt slut.

Tanten som sen får lämna sitt telefonnummer och gå därifrån ser den äldre mannen gå långsamt därifrån. Så fantastiskt att man inte hör eller kommer ihåg så bra längre fast vet att man ska rösta en söndag i juni. Otroligt. En sån äldre tant vill tanten bli.

Senare på eftermiddagen ringer det. Tanten får inte rösta. Hon borde ha gjort en specialansökan innan den 11 mars om hon skulle ha kunnat rösta där.

I ett skimmer av gammalt skräp någonstans långt inne i hjärnan vill hon minnas att hon röstade på ambassaden en gång 2019.

Fast hon har ju varit inne på deras hemsida för att söka passtider och då stod det inget om något val. Och om hon röstat där varför får hon ingen info sen om detta då? Hon får en hel massa skit via mail då hon bara varit inne och kollat tasslickande på hundar, men inget om ett sketet jäkla val till Europaparlamentet.

Ska verkligen en tant som inte är riktigt så gammal som mannen som gått fel söka information sex månader tidigare? Hur gjorde den där mannen/gubben?

Chokad inser hon att hon missat tåget.

Faktiskt körde det över henne och hon är redan 150 år sisådär.