Just det, jag skulle berätta om mitt uteblivna trädgårdsland som kanske är bara bra att det uteblev.

Det är det faktiskt. För jag är glad över den här gröna sköna ön som växer så det knakar.

Så här såg den ut när den precis anlagts september 2017.

Så här idag september 2024.

Han som hjälpte oss med projektet på plantskolan tyckte inte att vi skulle slösa detta fina ställe med grönsaksodling utan övertygade oss om att flytta på flaskborstträdet (Calistemon). Sätta det i mitten och sedan bygga upp med grönt runt om. Med en fin liten stenmur omkring.

Jag inser nu att denna mur hade fått byggas betydligt högre om jag skulle hålla sköldpaddorna från att käka upp mina grönsaker. De är ofta där inne och snokar runt. Utmärkta klättrare som de är, trodde jag inte, är denna lilla pluttmur en barnlek för dem.

Det blev en lite örtgård intill istället som såg ut så här.

Så fin fast nu har salvian och myntan tagit över medan rosmarinen blev flyttad till andra ändan av trädgården då vi ju redan har en buske där …vet inte riktigt varför tokfransen satte en rosmarin till eller hur vi kunde gå med på det. De växer ju utan att man behöver göra någonting.

Så där fint är det alltså inte längre.

Ska strax klippa ner salvian ännu mera och dra bort myntan. Har nu mynta i hela trädgården och det är bara jag som gillar den. Som sagt ska den piffas till när det slutar regna och jag inte har annat för mig.

Annat för mig som att ta hand om bebisar.

Hittade två förra veckan.

En som tydligen hade hunnit tvätta sig i bevattningen.

En som kom gående när den synbart precis grävt sig ur jorden.

Så fina.

Jag lade ner båda i inhängnaden sonen hjälpte mig att bygga

De är tingade av minstingens mormor eller farmor, svårt att veta när nonna är ordet för båda.

När minstingen var hemma igår regnade det galet mycket. Han hade sett att temperaturerna ska sjunka till 10 på natten. Vi fick bråttom ut att plocka in dem.

Rättare sagt; plocka in den. För en hittade vi med mobilljuset. De gömmer sig under plattformen i lusthuset där det bildats små fickor. Så vi tog bara den som stack ut igår kväll. Den andra plockade jag precis in i regnpausen.

Tror inte de klarar för låga temperaturer när de är så små. Tror att det var därför de tre vi hade i fjor dog en efter en i vintras.

Så nu har vi improviserat ett terrarium med en låda jag som tur var hade liggandes.

Vad sköldpaddsbebisarna tänker om det vet jag inte riktigt.

Det får vi se.

Men nu måste jag leta redan på hur man sköter dessa små pluttar på bästa sätt.

Antar att fler kommer att krypa ur sina ägg snart.

Om inte fåglarna hinner före så ska jag göra min plikt som sköldpaddsuppfödare av en slump.