Förbereder mig för att sjunga lucia och jul-sånger på lördag med barn och föräldrar.

Tar fram den där gitarren som skulle få nya strängar men de kom så segt hit efter att jag klickat hem dem på nätet, så att det inte blivit av. En sträng försvann och blev på nytt beställd. Och detta blev en ny ursäkt att inte sätta mig ner och spela.

Men nu så. Nu åker den fram, gitarren. Lite ska jag väl kunna plinka till lusselelle ändå. Tonarterna….fasen fel på dem….måste kolla upp.

Klickar också hem resultatet av röntgen. De ringde mig i går. Mötet med onkologen blir inte nästa måndag utan i morgon. Läser förskräckt att en lymfkörtel i vänster armhåla har ökat i omfång. Det är något på mina uttorkade äggstockar också eller nåt? Fattar inget för tårarna börja rinna mer än vanligt. Sonen kommer till undsättning. Han kan följa med i morgon för C och R har terapier.

Det behöver inte vara något. Det behöver inte vara något.

Fast det står att de vill att jag gör en PET och går till gynekologen.

Jag är inne i en karusell som jag inte kommer av.

Det behöver inte vara något, blir mitt nya mantra.

Under tiden lyssnar jag på denna; Lucia – The Night of Light.

Ljus som vi alla behöver.

Ljus som jag behöver.