är det bästa…eller kanske inte alltid men ett som det för med sig är den där känslan av att ha löst något både ekonomiskt och terapeutiskt…det blev två saker…

Funderade länge på att köpa en hoppställning till hunden.

Vi behöver göra något han och jag och han gillar att träna.

Letade på nätet. Letade begagnat.

Italien är inte bra på begagnat.

Så då gjorde jag en egen.

Med hjälp av konerna, som fungerar för slalomen också, två pinnar och ett gammalt kvastskaft som jag inte minns varför jag sparat har vi en utmärkt hoppställning i alldeles lagom höjd för en kortbening som Wish.

Det blir ju, som jag nog sagt innan, sök på köpet då godisarna försvinner i gräset emellanåt.

Han vill gärna att jag hjälper honom då. Fast vad blir det för slags träning?

Ett annat himmabygge är det egentligen yngste sonen som gjort. Fast jag flyttar på det.

Inhägnaden till de små sköldpaddorna.

Dags att flytta ut dem men jag har läst på och sett att vi placerat dem på ett ställe som inte alls får tillräckligt mycket sol.

Därför flyttar jag dem till i närheten av den gröna ön.

Hoppas att de ska trivas där.

Vet ju inte alls vad jag ska göra med alla sköldpaddor och föds det fler till hösten vet jag inte vad jag gör.

Fast de här fyra vill jag gärna se om de kan växa upp utan att få spader hos mig.

Va sa? Man skriver inte hemma sådär….

Jo då, i Skåne gör man det.

Så di så!