Vi går i väntans tider.

Jag, sönerna, yngste sonens flickvän går här och suktar. Klämmer lätt på de frukter som ser gula och lite röda ut.

Nej de är fortfarande för hårda….eller?

Vi vet att andra också tittar längtansfullt på aprikoserna.

Fåglar brukar vara snabba att fatta när det är dags.

Jag tror förstås inte att det är så att vi behöver vakta i år.

Så här mycket frukt har vi ju aldrig haft innan på detta lilla träd.

Jag har ju såklart att lära mig av detta. Tyckte mig höra på Trädgårdstider att man bör plocka skotten så att frukterna inte växer för tätt (kan ha missuppfattat för när jag snabbt googlar runt hittar jag inget om det).

Vi får se om jag kommer för mig att kolla närmare in hur och om man gör det. Tanken är alltid god i alla fall hahaha!

Jag panikklippte ner rosorna som hade fullt av ätna gröna blad. Någon gillar tydligen att knapra på dem och jag såg på nätet att man bara kan klippa bort dem. Det finns inget annat att göra om man inte vill spruta ner dem med gifter och det vill jag absolut inte. Jag har ju mina djur här. Sköldpaddorna smakar på allt. Big NO på det!

Nåja, lämnade några grenar som såg bra ut och hade knoppar och nu levererar de.

Eller nästan…

Annars är det oleandrarna, de giftiga och självväxande (planterade fast klarar sig själva i stort sett) oleandrarna, som blommar just nu.

Klippte ner dem i våras men det verkar inte ha brytt dem nämnvärt för de brer ut sig och blommar på.

Ser att den lilla bouganvillean jag fick av äldste sonen i morsdagspresent för några år sedan också blommar på.

Stjärnjasminen är nästan helt utblommad och kastar sina döda blommor över uteplatsen.

Om man ska vara duktig så ska man sopa ett par gånger om dagen.

Jag är inte duktig.