Har man sagt 52 så kan man lika gärna säga 53.

Kan inte låta bli. Så är det bara. Att skriva om min trädgård är ju som att rota i en kärlekshistoria som inte blivit riktigt som man tänkt sig.

Så man harvar på. Kanske blommar det igen…

Så jag skriver vidare.

I onsdagsmorse när jag drog upp jalusierna i sovrummet såg jag till min förfäran att delar av paradisträden kollapsat.

Som om de brutits av.

Skickade en bild till en kompis som älskar tjockbladiga växter för jag tänkte att hon kanske kunde veta vad som hänt. Hon visste ju inte men funderade på om det hade med vatten att göra. Förbaskat också! Jag brukar slänga till dem en dusch när jag ändå vattnar gräset. De hade just fått lite på tisdagskvällen.

Då jag hade annat att göra på morgonen fick trädet ligga där och skämmas till på kvällen. Då gick jag ner till närmaste plantskola. Visade bilder. Rötterna har fått för mycket vatten var utlåtandet. Trädgårdsmästaren rådde mig att klippa av de mindre grenarna och bara sticka ner dem i jorden för att se om de kunde ta sig. Och framförallt INTE vattna. Han säger att de får alldeles för mycket med den luftfuktighet som råder nu. Gräs torkar men dessa kapslar in.

Vet inte riktigt hur jag ska göra här för ovanför står det krukor som måste ha vatten och lite vatten kommer alltid att rinna ner. Nåja, kanske inte så mycket som det kommer från slangen när jag riktar den dit. Klåparebevattning! Klåpareodlare!

Mina fina paradisträd som blommade så vackert i januari.

Antar att de använt all energi och lite därtill för att blomma. Nu är energin slut. Inget försvar kvar.

Gör som trädgårdsmästaren sagt och sticker ner grenar. Lägger på lite jord som jag har kvar.

De tjockare delarna som faktiskt visar tecken på invändig röta får ligga tills jag får fram den större sekatören (jobbar lite i slowmotion just nu).

Får hålla tummarna och så måste jag åtgärda det där med stenarna som jag inte hittar. Eller egentligen har jag hittat lösningen. Ska bara ta tag i det.

Nåja, det orkar jag ändå inte nu.

Andra suckulenter verkar trivas för de blommar för fullt.

Stora glädjen just nu är tomaterna som börjar mogna. Ja ja, jag fuskade och köpte färdig planta. Jag behövde peppen. Och nu verkar det som den lilla planta jag hade kvar efter sköldpaddornas framfart börjar ta sig så smått. Den har typ fattat vinken.

Flyttar basilikan från kruka till bredvid salvian. Nu jädrar ska det blir fart. Eller det får bära eller brista.

När jag ändå har ångan uppe tittar jag in i stora sköldpaddornas hus. Det ligger något som ser ut som ett ägg därinne. Jag tar ut det. Jag har sönder det.

Det var ett ägg.

Undrar varför ägget hamnat där? Jag har ju sett hur de grävt och grävt. Såsom de brukar.

Detta måste vara ett misstag tänker jag.

Alla ägg måste ju grävas ner.

Nu har jag ingen rolig FB-grupp att fråga i heller.

Fast det är bra för då skulle jag bara fått veta vilken sköldpaddsmördare jag är.