För vem är jag ens om jag inte hänger på: Anna, Anna, Annika, Sara och Monnah‘s nya 10:a.

1. 2015 versus 2025, har ditt tänk kring resor förändrats under de senaste 10 åren? Både ur fysisk och mental aspekt?

Ja, efter separationen 2021 blir det ju ingen årlig resa till Elba längre. Inte heller någon helg någonstans då ju min ekonomi är aningen mera ansträngd. Sen blev jag ju också sjuk och det vände upp och ner på allt. Det är som att jag blivit räddare. Förra gången jag var sjuk blev jag rädd för folksamlingar och nu är det som att tröskeln för resor höjts. Fast jag tror att det bara är att bita ihop och kasta mig ut. Ska bara….

2. Berätta om en resa/resmål som har haft ett djupt intryck på dig på ett personligt plan!

Helt klart var den resa jag gjorde till Bolivia i början på 1991 för att vara med mina vän som flyttat dit. Hon är Bolivian men kom till Sverige då hennes föräldrar fick fly på 70-talet.

Det var en fantastisk resa och jag var där i tre månader. Det var första gången jag mötte fattigdom på riktigt. Fick skorna polerade. Provade på att tugga coca-blad (ja, detta var nere i en silvergruva som förmodligen inte tillhörde de auktoriserade turistvisningarna och inte tusan skulle jag ha krupit in där utan att vara lite påverkad heller. Jag åt också de godaste avokados jag någonsin ätit i Bolivia. På mackan till frukost varje dag. Inte skivad utan bredd, krämig och smaskig. Aldrig någonsin har jag smakat sån avokado. Varken innan eller efter.

Jag såg också deras karnevaler. Var stad har sin och vi tourade. Så vackert! Allra vackrast var när indianerna dansade med sina färgglada kläder och spelade flöjtar. Jag får rysningar när jag tänker på det.

Ett land som har höga berg,djungel och märkliga månlandskap.

Fantastiskt! Fast också tungt med andning och så förstås. Det ligger ju högt.

Vi skulle ha rest även i chile men det blev inget av med det för en koleraepidemi bröt tyvärr ut där. Synd, men jag fick i gengäld se en hel del av Bolivia.

3. Berätta om den första lite längre resan som du kommer ihåg.

Vi reste aldrig långt när jag var liten. Till havet en eftermiddag typ. Det var semester. Jo, en bilresa med farfars mercedes som pajade på vägen och besök i High Chaparal när jag var 14. Minns ösregn med blött tält och att vi fick fly in i bilen pga åskoväder mitt i natten. Min systers svullna ansikte av alla mygg och ett besök i borås för att köpa sovsäckar som vi inte hade hahaha! Nu tycker jag det verkade kul. Det tyckte jag inte då.

Så den längre resan kom inte förrän jag var 19 då jag följde med min faster till Costa del Sol i Spanien. Det blev en game changer för mig. Blev resbiten där och bokade sen resor varje år. Mest till Grekland och öarna där. Charterresor var det förstås.

4. Vilket slags packare är du? Hur ser din ”packprocess” ut?

Jag är en kaotisk packare. Får aldrig ihop det. Det passade mig alldeles utmärkt med ryggsäck när jag tågluffade. Där kunde man inte få med en massa onödigt strunt. Bara det allra nödvändigaste och det är otroligt lite ändå man verkligen behöver.

Sen vande jag mig vid att leva med en människa som visserligen bara plockade fram sina saker, resten fick jag ta, men sen lyckades pussla ihop det omöjliga. The king of packning. Det ska ingen ta ifrån honom.

Nu tänker jag och räknar på fingrarna och har alltid för mycket med mig ändå. Fattar noll.

Sista Sverigeresan räknade jag ut att fem plagg kom med utan att bli ens tittade åt. Dåligt!

5. Vilket eller vilka transportmedel föredrar du när du ska resa utomlands? Motivera gärna.

Jag älskar att flyga. Så får man inte ens säga men det finns ett lyckorus som tar mig vid take -off som inte slår något annat. Då blir jag den där örnen som jag tror bor i mig. Hjälp alltså! Det kittlar verkligen mitt inre.

Fast jag gillar också den långsamma resan med tåg. Att titta ut och drömma lite. Gammal tågluffare som jag är kände jag det tydligt när jag tog tåget i somras mellan Lund och Halmstad. Även om jag var nervös som om jag aldrig gjort det förr så finns det ett lugn i det där att bara stiga på ett tåg och åka iväg.

Eftersom jag numera bara reser mellan Sverige och Italien så blir det ju flyg såklart. Tåg tar alldeles för lång tid.

6. Vilket resmål står högt på din bucket list, men som du vet/tror att du aldrig kommer besöka? Varför vill du dit och varför kommer du troligen inte dit?

Till Indien har jag alltid önskat komma. Långt innan jag hittade till yogan så älskade jag deras mat. Jag dras till kryddorna och färgerna samt det där att man inte tar saker så hårt (har slukat Världens sämsta indier serien hahaha!) En gång var det också värmen jag tänkte på men den har jag fått rätt mycket av de senaste åren här i Rom.

Jag varken vet eller tror att jag inte kommer att göra den resa en dag. Fast just nu är hindren många. Tänker att jag vill vara där åtminstone en månad och det går inte för sig med en tidsfrist på tre veckor som längst. Blir arg igen när jag tänker på att det alltid sätts käppar i hjulet där. Nåja, tänker trotsa all statistik här och bli helt frisk. Sen får jag vänta tills hunden inte finns mera (fast de ser jag helst att han väntar med länge än) för jag tänker inte lämna honom en hel månad heller. Och vänta på att äldste sonen kommer över sin rasism…fast jag kan också bortse från den för jag vill då rakt inte ha honom med mig.

7. Sveriges mest underskattade småstäder, charmiga platser folk oftast kör förbi.

Den här frågan kan jag tyvärr inte svara på. Tycker att turister hittar allt som finns att hitta i Sverige. Själv är jag ju inte så berest i min hemland så; sorry! Det får ni tänka ut själva.

8. Planera allt i förväg eller ta det som det kommer?

Jag levde med en planerare (det var inte bara packning som var hans grej ju). Då blir man lite laid back. Innan dess tågluffade jag och hade ju såklart hållstationer men sen om jag inte gillade läget kunde jag lätt dra vidare.

Fakttiskt föredrar jag att ta det som det kommer. Man blir mindre besviken då hahaha!

9. Vad är det värsta du varit med om under en resa?

Det måste nog ändå vara den där bussresan som skulle ta oss till (tror jag) Oruro i Bolivia. Vi bodde i La Paz och min kompis dåvarande man hade bokat biljetter på en utav bussarna som skulle ta oss dit. Jag förstod inte då min kompis tjat om han hade sett bussen. Det hade han inte men de hade försäkrat honom att det var en bra sådan. Hon gick i taket.

Istället visade sig att det var en sån där ekonomisk sort, för att säga det snällt, som bara indianerna som ska resa med sin last av coca-blad tar och vi satt häpna och såg på när de fyllde på den här bussens tak så att den till slut buktade inåt. Folk överallt och min kompis var vansinnigt arg.

Vi kom inte så långt utanför La Paz men det tog evigheter bara den biten. Därefter la bussen helt av. Det tog hela natten och mitt i kalabaliken lyckades jag somna för till råga på allt var det första dagarna av den där veckan i månaden, som nu bara är ett minne för mig, och jag var helt borta. Vilket kanske var tur. När jag vaknade var vi på väg tillbaka igen vansinnigt långsamt p g a att växellådan pajat (oklart hur vi kom tillbaka…men som sagt så var jag i ett konstigt dimmigt tillstånd). Framme i La Paz stack chauffören med kassan och samtliga fick boka om biljetter på en bättre buss. Vet ej hur det gick för indianerna för de hade ju alls inte samma ekonomi som vi. Inte heller kunde de ta de där finare bussarna för de vägrar köra den lasten. Det var som sagt en helt galen natt och vi kom ju på en bättre buss sen men den har stannat i minnet på grund av att det finns människor som inte kan välja utan antingen tar de bussar som inte ens duger att köra boskap i eller så stannar de där de är.

10. Vilket, eller vilka, är dina smultronställen?

Oj, svår fråga!

Skogen i Sverige.

Villa Ada här i Rom.

Stränderna på Elba.

Ischia, där jag förvisso bara har varit en gång men gärna tar mig till igen, på grund av havet och termalbaden. Helt underbart!

Märker nu när jag skriver att naturen alltid är inblandad när jag ska välja smultronställen.

Så är det ju. Jag är egentligen ingen storstadsmänniska. Det har bara blivit så.

Tack Bloggbrudarna för att ni utmanar mitt minne och för en kul bloggserie!!!