Inlägget har jag funderat på ett tag men titeln bjöd mig Annanan på när hon skriver om metaforer.

Jag tänkte på mina söner.

Man säger ju till och med en bulle i ugnen när någon väntar barn.

Vi kämpade ju med att få den där bullen att ens bli kvar i ugnen. Sen blev det två.

Lite så fortsätter det ju när ens barn sen kommer till världen. Det är inte spikrakt även om det verkar så när man ser hur ”andras barn” kommer hem från förskolan med riktiga konstverk. Fortsätter hela grundskolan med toppbetyg och går sen ut universitetet med ett jobb som väntar direkt runt hörnet.

Så är det ju inte alls. Kakor och bullar har olika jäsning och de har behov av helt olika temperaturer.

Särskilt har det varit så i denna familj.

Men om jag ska titta lite på mina bakverk som de är idag kan jag ändå säga att jag är så tacksam över dem.

Min äldste som kämpar med att bara vakna på morgonen och komma iväg långt hemifrån för att jobba med något som han nu kan men egentligen inte alls är glad för. Häromdagen ringde de honom från en affär som har tre filialer här i närheten och kanske kan han hoppa dit när kontraktet han har nu går ut i slutet av november. Jag kör honom ofta och det är slitsamt. Roms trafik är inte nådig. Förutom söndag morgon. Fast denna söndagen är han ledig så…Annars är det oftast en trevlig färd. Vi skämtar och pratar om allt mellan himmel och jord. Att roadtripa är inte alls fel och det har jag ju sagt förut.

Den andra sonen sa upp sig på pizzerian han jobbade på strax efter det att hans tjej sagt upp sig. Alla tyckte såklart att han var galen. Jag med. Fast ändå förstod jag ju att det var hans otroliga principfasthet som talade.

Chefspartner på pizzerian (den goda chefen) sa att både min son och hans tjej alltid skulle vara välkomna tillbaka när de gick. Sen fick de hoppa in på de olika pizzeriorna de har runt om i Rom.

Nu har de fått en utmaning. Sedan tre veckor tillbaka jobbar de tillsammans i en pizzeria i samma affärskedja där de ska försöka få upp säljresultaten efter en oduglig hantering. Förre ansvarig blev uppsagd och de har nu städat rent (ja, pizzerian var i dåligt skick) och börjat sprida ryktet via de riders som är länkade till dem om att det är ”nya bullar” nu.

Detta är inte helt enkelt för precis intill ligger det en ” Harry Potter” pizzeria. Ja, ni fattar säkert.

Oavsett om de får igång pizzerian ordentligt eller den måste läggas ner har de lön under tiden. Om de skulle flyga får de sen procent på inkomsten också.

Jag är sjukt stolt. Och glad också att de får den här chansen så unga. 21 och 20 år är de. En fantastisk erfarenhet helt enkelt.

Naturligtvis beställer jag hem pizza därifrån. De gör en sorts mindre pizzor än de vanliga och jag får (inte bara jag alla klienter får det) en gratis där de skrivit på kartongen att de blir såå glada om jag skriver rescensioner. Det har jag ju såklart planerat att göra redan innan. A mom’s gotta do what a mom’s gotta’ do!

På halloween körde jag dit på eftermiddagen med spökkakorna min son alltid gillat. Jag glömde bort att ta foto men hittade bilder på när vi gjorde dem tillsammans för en sådär 11/12 år sedan.

Denna gång blev de inte alls så fina. Jag tror jag gjorde dem för tunna. De blev liksom brända på kanterna. Fast spöken blev det.

Här bakade vi i vårt gamla kök i förra lägenheten. Sonen stod för dekorationerna.

Stod en stund utanför pizzerian och pratade med G. Sonen F var upptagen med att prata med partnern och kom bara snabbt ut för att säga hej.

Det är en tuff uppgift de har och de jobbar hårt på att bara få folk att komma. Där såg jag också tydligt att om man ska välja mellan att gå in på Hogwarts och kanske äta pizzor i spännande miljö eller i en helt vanlig pizzeria så kanske man inte har så svårt val.

G säger att de har fullt efter kl 14 under veckan då många skolungdomar och hantverkare kommer dit. Fredag kväll och lördag/söndag är det däremot tomt så det ekar.

Nåja, jag håller tummarna och tänker att de där bullarna jag hade i ugnen nog inte var så dåligt knådade ändå.

För det är ju så att man aldrig riktigt vet hur resultatet blir och här har vi ju redan sett så många olika vägar olika bakningar kan ta.

Spökkakor kan bli lite brända. Men de är goda ändå. Det får jag veta via whatsapp lite senare samma dag.

Kanske kan goda, lite billigare pizzor konkurrera med Hogwarts pizzor ändå.