Så bra att det är en regnig dag tänker jag när jag kryper ur sängen för att masa mig till sonens dörr där jag bankar hårt för att han ska reagera på väckaren i telefonen och som ligger intill honom i sängen. Om jag hör det in till mig trots att jag är groggy efter ännu en hemsk natt hur kan det då vara att han inte hör den i örat???

Han far upp. Nu har han ju inte mycket tid.

Jag kryper in i mitt bo igen. Hunden har som vanligt förstått allt och kommer inte ens på tanken att försöka få mig ut. Eller så känner han att ett förfärligt åskväder är på ingång.

Jag sover vidare och hör bara någonstans sonens dusch och sen när han slår igen dörren.

Allt det jag skulle gjort idag är inställt. Så får det bli. Igen.

Vet inte om det är ännu en maginfluensa eller jag håller på att gå i bitar.

Just nu fungerar det med kamomillte i allafall.

Har tagit mig till soffan. Läst lite bloggar. Insett att det är onsdag.

Härifrån ser jag att stormen dragit av skyddsmattan på redskapsboden igen men jag orkar faktiskt inte ta itu med den nu. Skit också! Jag spikade ju fast det.

Inte heller tänker jag ägna en tanke åt den sura bevattningen som inte ger något livstecken alls ifrån sig.

Det har ju ändå regnat.

Fast musik sitter ändå alltid bra.

En ny upptäckt för mig går på spotify medan jag skriver.

Häromdagen letade jag efter något helt annat och där var den.

Hur man kan leta efter något och komma in på Koltrast vid Haväng är för mig en gåta. Minns inte längre vad det var jag sökte men det var i alla fall långt ifrån alla koltrastar. Inte ens stavningen stämde.

Tar det som vanligt som ett tecken.

Koltrasten sitter här ute och sjunger både morgon och kväll. En kväll satt den på den där knäppa lyktan de satt upp alldeles utanför mitt sovrum.

Ja, och så Haväng. Himma! Vi badade ofta vid Vitemölla när jag var liten. Så det är en sån där hemmakänsla trots att jag kanske varit i Haväng en enda gång.

För bara några dagar sedan visste jag ingenting om denna låt.

För bara några dagar sedan kände jag inte till Pernilla Andersson.

Det gör jag nu.

Och det är en bra upptäckt.