Det tänker jag på där vi går i P’s trädgård och tittar på alla fina solljusdrivna lampor hon har där.

Jag fastnar speciellt för en. En stor ljuskula i något som ser ut som lotusblad.

Jag säger det och P skruvar på sig. Tycker att hon slängt pengar. Såsom jag själv kan tycka när jag fyller min trädgård eller mitt hem med just såna här små saker.

Egentligen ingenting man behöver. Inte nödiga men onödiga grejer. Fast vad de gör den mörka kvällen gladare ändå. Det måste väl räknas?!?

Av P fick jag två prisma-mobiler. En hängde jag omedelbart upp i mitt rum i Sverige.

Lite orolig var jag ju att trollsländan skulle flyga ut genom fönstret då jag ju nästan alltid har det öppet när jag är där. Men den stannade till min glädje kvar trots livliga vindar emellanåt.

Den andra hängde jag upp igår i min trädgård. Jag kommer inte att se ljusreflexerna så ofta nu för man kan inte vistas därute när solen lyser på den mer än en liten pluttstund på morgonen.

Men sen ska jag sitta där och njuta.

Det är som att den passar precis in med de andra onödiga dekorationerna.

Den blir nödig tillsammans med de andra.

Jag tänkte ju också att det var helt onödigt att köpa ännu en Stitch-grej till G i födelsedags present men jag var ju tvungen att handla snabbt och sonen hejade på. Hjälpte mig att välja.

Den virkade Stitchen jag gjorde för två år åt henne gjorde ju stor succe’. Så varför inte.

Det blev ett pussel utvalt, som sagt, med hjälp av sonen. De har redan huset fullt så jag visste inte riktigt vilken som kunde vara ny för henne.

Denna hade hon inte.

Om det blev uppskattat?

G fick sin present när de var här i onsdags och grillade.

Morgonen efter, klockan 10,25, skickade hon denna bild;

Hon hade vaknat tidigt och satt sig för att bygga direkt.

Dessutom sa hon att detta skulle göra deras rum ännu finare.

Slutsatsen av detta mitt inlägg om saker som verkligen inte behövs är att vissa saker kanske inte behövs men de är alldeles nödiga.

De sätter lite extra guldkant på tillvaron.