Lärare drömmar

Min systerdotter undrade, i ett mail, häromdagen om jag skulle kunna tänka mig att lära henne Yoga…


Jag svarade att då jag ju inte är någon yoga-lärare kan jag verkligen inte lära henne något…


Men visst kan vi ju göra ett yoga pass ihop i juni när jag kommer till Sverige!


Detta fick mig att börja fundera på det här med att vara eller bli lärare.


Min tre års aktiva yoga träning, efter det att jag hittat min skola”, räcker då alldeles inte till.


Jag har fortfarande massor att lära och känner att det finns så otroligt mycket kvar innan jag ens skulle kunna tänka mig att ge mig in på en lärare bana…


Om jag nu någonsin skulle få för mig det…antar att jag skulle hinna komma upp i sextioårsåldern innan examen…kan man börja jobba när alla andra går i pension???


Fick en gång en kompis med på en provlektion på mitt yoga-ställe trots att hennes man var emot det (finns konstiga prickar här i världen!). Hon tyckte det var precis lika underbart som jag tycker. Men när hon sen aldrig dök upp mera ringde jag henne för att få vet vad som hänt (man vet aldrig vilken typ av konstig prick en kompis är gift med!). Nja, mannen (konstiga pricken) tyckte att de var bäst hon gick och simmade istället…
Sen pratade hon på om hur skönt hon tyckt att det varit på lektionen och att man kanske skulle fortsätta för att sen bli lärare…


Va? Från att inte kunna ta sig dit till att bli lärare…


Jag ser massvis med folk som hon…alltså som hon sa, inte som hon gör. De vill allt med det samma…innan de egentligen kan…


Eller är det jag som har högre krav på mig själv?


Men visst finns det en hemlig dröm…nåja, nu är den ju snart inte så hemlig längre…


Drömmen om att få lära barn yoga. Om att få slå ihop förskolläraren och yoga-freaket som finns i mig och få ut en sorts dröm ekvation…


Har alltid tänkt, sedan jag började med yogan, hur annorlunda allt skulle varit om jag upptäckt yogan som ung.


Min kroppsuppfattning skulle förmodligen sett helt annorlunda ut. Min hållning, som faktiskt är på ”upp-rätning”, skulle varit betydligt rakare.


Bara det att gå omkring och tro att man inte kan…är alls inget nyttigt för ett barn eller en tonåring.


Tänk att få hjälpa barn att hitta vägen med hjälp av yogan…


Att kanske få hjälpa dem med att bättra självkänslan…




Och visst kan jag väl köra ett yoga-pass med min systerdotter!

En reaktion på ”Lärare drömmar

  1. Tjaa jag vet inte …förstår precis hur du tänker med att tre år inte räcker, men inte vill man ju stå på ett ben hela livet heller i väntan på en fullständiga kunskapen. Det finns ALLTID ngt som du kan förmedla och lära ngn annan oavsett på vilken nivå du befinner dig. Jag har en hemlig dröm (inte hemlig efter detta) om att yogifiera gymvärlden lite grann. Där finns så många prestations Nissar som skulle behöva andas. Det är min nästa grej ;0) Först ska jag bara bli Zumba instruktör …vilket kan vara liiite drastiskt med tanke på att jag inte dansat Zumba!!! Friskt vågat hälften vunnit:0) med båda fötterna på jorden stadigt grundad :0)

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s