Precis som jag har ett behov av vatten har jag också ett behov av röra.

Ja, alltså att jag drar ut saker, som jag behöver för något projekt, och låter ligga kvar för att jag sen när jag är klar får den där ljuvliga känslan av att det blir så fint när jag plockar undan allt.

T ex nu ser det ut så här hemma hos mig:

Som ni ser håller jag på med en del syprojekt.

Har skjutit upp städningen här hemma så länge.

Hundpäls och smulor får samsas undertiden i alla skrymslen och vrår…och mitt på golvet med för den delen…tills jag är klar.

Samtidigt inser jag att jag ju faktiskt inte lagt undan smycken och klockor på ett tag heller:

Ursäkten är inte att jag inte har några smyckeskrin. Huset är fullt.

Kanske kan ni förstå att en sån som jag och en som har ett enormt kontrollbehov inte passar ihop.

Ändå levde vi tillsammans i många år.

Tricket finns ju. Man rör runt när man är ledig och ensam hemma och innan kontrollanten kommer hem stoppar man in allt i sin egen garderob. Det sliter på en. Det blir aldrig helt till belåtenhet så klart. Inte för någon part.

Såklart är det mycket bättre när allt står framme och är klart för användning.

Att man får hålla på klart.

Såklart kan man inte bjuda in folk bara så där, när man är just i ”flowet”.

Fast egentligen varför skulle jag det?

Eller…egentligen kan vi ju vara i trädgården. Lite gott att dricka och äta i trädgården är ju aldrig fel.

Finns ingen anledning varför människor som jag bara bjuder in ska ha näsan i min röra, smulor och hundhår.

Bra grej med trädgård.

Kreativt kaos kallade min dramalärare på universitetet detta sätt att liksom fylla ut allt med pågående ide’er.

Det har jag anammat.

Ha ha ha!