Trodde att jag skulle bli lite mera klar över vad jag ska göra med mig själv under denna resa.

Istället känner jag mig än mer förvirrad.

Lägga pussel är förbannat svårt.

Livssituationer är svåra. Det är inte bara min som är det. Kanske är min mindre komplicerad än andras som jag sen ska korsa min med…

Sa jag att jag känner mig förvirrad?

Vänder mig till månen igen.

Vet så väl att den inte kan ge mig svaren jag söker.

Det är ju bara jag som kan hitta dem.

Ändå känns det lugnande att den fortsätter lysa däruppe. Ibland bakom moln.

Men hörde jag inte ändå att den viskade; åk hem och fortsätt kurera dig…sen får du se….

Tror bestämt det.