Som om jag inte hade tusen projekt på gång och ännu fler i mitt huvud så får jag för mig att jag bara måste leta texterna till låtarna som jag spelar med far och ibland hans kompis när jag är i Sverige.

Papperen jag får av dem ser ju ut lite såhär;

ungefär.

På vissa finns både text och noter.

Oftast inte.

Jag vill ju gärna skråla till när jag spelar själv så därför känns det som en bra ide’ att ha texterna med.

Så det har jag börjat på och de första dagarna glömde jag både tid och rum.

När hundarna helt plötsligt satt där och stirrade på mig (Wish la till lite skall också för att jag skulle höra dem med). Klockan var matdags för dem. Jag hade googlat, hittat, testspelat och sjungit flera texter och eftermiddagen hade bara försvunnit.

Tur det är så pass varmt fortfarande att eftermiddagsrundan inte är en bra ide’ när jag får dessa infall, tänkte jag. Sa,;-jag ska bara, plockade ihop och avslutade för dagen.

Detta är kul. Mycket jobb. Men kul.

När jag rotat runt lite ibland mina papper hittar jag en sång jag lagt till själv för att jag bara älskar den.

Den har spelats in i många versioner och jag har lyssnat igenom några.

Carola, Fred’s dotter CajsaStina, Håkan Hellström (tycker inte om Hellström så den kan jag skrota helt hahaha! Nu kommer jag att bli hatad ungefär lika mycket som när jag sa att jag inte gillar Gessle) och fler som jag inte ens vet vilka de är.

När jag googlar ser jag att Pierre Ström spelade in en översättning av Owe Junsjö två år innan Åkerström kom ut med sin.

Fast jag gillar bäst Fred’s version och det tog mig år att förstå att han översatt den från Tom Paxton’s I give you the morning.

Faktiskt fortsätter jag att tycka bäst om Fred Åkerström’s version.

Men ni får så klart gilla vad ni vill.

Det bjuder jag på.