Sitter fortfarande och funderar på vad jag önskade mig till 2024 så är vi framme vid slutet.

Går snabbt igenom året för mig själv (tur att jag dokumenterar nästan allt på bloggen och i min almanacka). Bra att göra det ändå när man liksom känner att man står still.

Det gör jag ju inte.

På skoj går jag in och ser vad jag skrivit på nyårsafton varje år sedan 2009 då jag startade min blogg. Till min förvåning är det tre gånger jag skrivit något just på nyårsafton. Två av tre gånger var någon sjuk här hemma. Fullständigt ointressant men också nyår i ett nötskal.

Man tror att man ska så mycket och sen blir det bromsat av en massa olika anledningar. Oftast sjukdomar.

Nu planerar jag inte så mycket längre. Ska vara hemma och ta hand om min skotträdda hund bara. Han far redan runt och letar efter ett safespace. Här bombar de fullständigt området. ”Skicka ungeländena till Gaza”, tänker jag och sätter på musik. Huruvida detta får min hund på andra tankar vet jag dock inte alls.

Min kompis som behöver pet-terapi kommer ikväll.

Nu vet inte jag vilken sorts behandling min hund kommer att vara kapabel att ge fast vi kan väl ta hand om varandra tänker jag. Tror nämligen också att mitt hjärta ska lägga av emellanåt.

Fy farao!

Helt plötsligt minns jag en nyårsafton hos min faster 2013.

Jag släppte för sista gången i mitt liv upp en ljuslykta.

Sista för den fastnade i ett träd. Som tur var slocknade den.

Senare fick jag veta hur stor skada de kan göra förutom att bränna ner träd.

Fast där och då önskade jag mig att hitta det där hemmet med trädgård och en hund.

Allt slog in.

Kanske ska köra en liten vanlig eld och önska mig ett lugnt 2025.

Ta hand om er och smäll inga smällare är ni snälla!