Väcks tidigare än jag tänkt av min hund. Klockan är inte ens sex. Värmen har precis slagits på så det vet jag med säkerhet när jag hör honom komma gnällandes.
Klappar honom lite och han lägger sig motvilligt ner på mattan. Fast han fortsätter smågnälla. Så jag droppar mina ögon och tar mig ur min varma kokong. Mot toaletten. Det får han stå ut med lite.
Som vanligt följer han mig hack i häl. Det är brådskande.
Haltar ut och drar på mig barefootskorna jag nyligen köpt. I några dagar har jag provat dem inomhus. Det står att man kan göra så i 90 dagar och skicka tillbaka dem om man inte tycker om dem. Så tänker jag att det riktiga provet är ju ute. Därför åker de på. Har ändå ingen lust att hålla på och skicka tillbaka.
Jag har ju inte läkt färdigt. Det tar tid när man skadat sina fötter. Ändå går det bra och hunden vill inte gå långt. Bara precis göra det han måste.
Efter frukost börjar han gnälla igen. Följer mig överallt och gnäller.
Mina tankar surrar kring ett samtal jag måste göra. När jag ska göra det. Om jag ska göra det. Om jag ska ändra mina planer och hänga med en kompis istället. Surr. Surr. Surr.
Och så Wish då som stalkar mig som ett gnällande larm.
-Vad är det här? Okej, vi går väl ut i trädgården då. Du vet att det är skällförbud även klockan 8 en söndagmorgon va? Man kan få arga grannar på sig. Eller ännu värre förgiftade köttbullar kastade till sig…det har aldrig hänt men om vi stör tillräckligt så….
Hunden blir glad och springer tokrundor och jag står häpen med min andra mugg kaffe och ser att i mitt nakna granatäppelträd sitter det en rödhake och en koltrast och tittar på.
Jamen såklart! Hunden vet vad jag behöver.
Skyndar mig in efter kameran när koltrasten ger hals och troligtvis varnar.
När jag kommer ut igen sitter en liten svarthätta där men när jag fått rätt med kameran har den stuckit sin väg.
Om man ska ta bilder på fåglar ska man sitta still och hålla käft. Det vet även den dummaste.
Ger upp och går in för att dricka upp kaffet och ta en titt på bloggvärlden. Hunden är alltjämt efter mig och det tar inte lång stund innan jag ger upp, tar godisarna och går ut för att träna lite.
Det är det han vill. Han är så nöjd när jag äntligen fattat vinken. Hjälp vad han fått jobba!
Efteråt sitter jag en stund i min gungstol med kameran men det kommer inga fåglar tillbaka.
Förresten var det inte det som var meningen. Att jag skulle ta bilder. Nej, det var att jag skulle få upp ögonen för vad som är viktigt. När jag snurrar in mig i ett övertänkande så glömmer jag det.
Kanske blir detta året då jag verkligen kommer igång på allvar med odlandet. Inte halvhjärtat som innan men på riktigt.
När jag går förbi krukorna vid trappan slår jag en blick ner i dem och funderar på var jag satte ingefäran. Så ser jag den sticka upp ur den stora krukan. Jag gräver upp den och blir jublande glad.
Detta är ju odling for dummies.
Fort gräver jag ner två gamla bitar jag har liggandes.
Vi börjar väl lätt va?!?
Man kan göra massor av morgonshots med dessa ju!
Och nu blir det snart ett samtal gjort.
Ha en bra söndag!
Pranayama i Rom 
Vad roligt att läsa att du köpte barfotaskor, hoppas du gillar dem. Klart du ska bli en odlare, du bor i ett klimat som har sina utmaningar men hoppas du ger det en ärlig chans, det är underbart med jord under naglarna 🙂 Kram
GillaGillad av 1 person
Tack! Jag har i allafall laddat ner en kalender på vad man kan odla månad för månad här. Startfarten är där. Kram
GillaGilla
Hej Marika! Så mysigt att följa med i dina tankar en morgon som denna! Söt han är din lilla pigga vovve! Åh, rödhaken är en favorit. De är så söta och fina. Förr hade jag en som alltid kom till oss på våren. Ja, man får vara snabb med kamerna om man vill ha en bild på dem. Jag har några tama småfåglar som gärna är med på bild utanför mitt köksfönster.
Jag tror precis som du att det här kan bli året då odlandet tar fart på riktigt! Fortsätt njuta av kaffet, hundpromenaderna och de små gröna miraklen under krukorna!
KRAMAR till DIG!! Anna
GillaGillad av 1 person
Tack! Jamen nu börjar det ju kännas som att jag skulle komma igång på riktigt. Kramar
GillaGilla
Jag har svårt att tänka mig att du med den trädgården inte är odlare. Sen är det ju en fråga om hur man definierar att vara odlare. Jag har blivit en mycket mer go-with-the-flow-odlare. När man odlar på ett begränsat utrymme i ett klimat där det mesta bara fortsätter att växa och leva så blir det inte så mycket plats för nytt.
Jag driver upp solrosor och ringblommor och luktärtor från frö varje år, och jag köper kryddgrönt i snabbköpet och sätter i rabatt eller stora krukor. Någon rolig sommarblomma brukar jag köpa och förra året satte jag en massa lökar, av vilka bara gladiolus blev något, men de blev desto finare. Allt annat är sådant som bara finns i trädgården och växer. Jag beskär och rensar upp och tar sticklingar ibland, planterar om i krukorna och flyttar ibland på något. Och sköter om det som spontansår sig, oftast tomater i kompostjorden.
GillaGilla
Jag får inte till det med sånt som man kan äta. Provade också solrosor men det blev långa stänglar utan blommor. Kanske tror jag att det bara är att stoppa ner så ska det sköta sig själv.
GillaGilla
Av sådant man kan äta odlar jag bara kryddor, samt citroner som odlar sig själv sedan jag satte trädet och städfrun slog en spik i stammen. Och månadssmultron som odlar sig själv liksom någon enstaka tomatplanta som spontansår sig. Jag kan köpa allt jag vill ha på Bondens Marknad på lördagarna och jag använder hellre den begränsade plats jag har till att odla sådant som är vackert.
Och det är mycket försök och misslyckande innan det blir rätt plats och så vidare.
Jag skulle prova igen med solrosor! Jag driver upp mina i kruka först och sätter ut dem när de har fått de första riktiga bladen, alltså de som kommer efter hjärtbladen som de ”föds” med. Jag har en rätt stor kruka, så där 20 cm i diameter, där jag sätter tomma toarullar på högkant så många jag får plats med. Sedan fyller jag i jord i rullarna och i mellanrummen, och så petar jag ner ett frö i varje rulle och ett i varje mellanrum. Då är det lätt att hålla i sär rötterna när man ska plantera ut.
GillaGillad av 1 person
Alla kan bli odlare om man bara vill och man måste börja någonstans.
Kram Carin
GillaGillad av 1 person
ja om man inte börjar blir det ju inget
GillaGilla
Spännande Marika! Och lycka till 🙂 Tror helt klart att du skulle bli en jätteduktig odlare faktisk 🙂
Här på vår terrass har jag insett att det är svårt att få till något gällande det matnyttiga iaf, inte ens tomater lyckas jag med här :O Basilika frodas iaf 😀
Kram!!
GillaGillad av 1 person
persilja går bra i kruka
GillaGilla