Jag vaknar igen i natten. Fast den här gången är det inte otäckt. Kan bara känna mig positiv. Eller är det för att jag vill känna mig positiv…Att jag lyckats välja mina tankar själv…
Jo, jag känner mig glad. För jag har massor av fina vänner som vill stödja mig och hjälpa mig. Jag har vänner jag kan skratta med. Och det gör jag. Mina barn är vackra och friska. Min man stöttar mig i allt.
På sista tiden har jag även hittat en fantastisk barnflicka. Hon är ung, pigg och glad. Barnen tycker om henne.  Men det allra bästa är att hon bor fyra våningar över oss. Det är bara att plinga på dörren.

Lugnet efter stormen. Det är så jag känner det. Det känns bra. Det känns positivt.
Jag är redo.