Ett, två eller ett och ett halvt bröst?!?

Den Av Marikai Senza categoria
Mmm…han sa ju det kirurgen…att till hösten kan jag bli fixad. Det vill säga få ett nytt bröst. Jag frågade honom om lymfödem risken och sånt men han viftade bort det hela med att det kan hända en människa som inte blivit opererad också…Att armar och ben svullnar upp utan någon anledning, si så där bara…
När jag sa att mannen tycker att jag borde passa på och få lilla skruttbröstet  förstorat…åtminstone lite grann…säger kirurgen att det har han rätt i. Mansgris konspiration tänker jag i min operations rädsla. Ju mindre de rör desto bättre är det ju…eller?
Ibland tänker jag att jag visst kan leva med bara lilla solitära bröstet. Det finns ju bra vadderade bh-ar… Ska jag säga som avskyr bh och så fort jag får en chans drar den av mig. Kan jag verkligen tänka mig att stoppa upp och köpa tortyrredskap i resten av mitt liv??? Eller strunta i att det inte finns något där? Är ju ganska platt ändå…Lite syns det. Fast inte så det stör. Eller? Eller så kanske jag kan få dit ett nytt bröst och bara behålla skruttet så som det är…snett?! Obalanserat?!?
Att ha något konstgjort i kroppen är inget som lockar mig. Försöker kolla på nätet vad för sorts inplantage de använder där kirurgen opererar. På kliniken där jag även blev av med mitt bröst. No way. De skriver inga detaljer på deras hemsida. Ska man då bara hoppas att de inte använder franska proteser eller annan skit?…
Det här är verkligen inga problem jag ville ha. Ingen önskan utskickad till universum om nya bröst. Det minns jag alldeles tydligt. Tyckte bestämt att jag hade kommit fram till en bra acceptans av min kropp. Så som den är. Fast den är aningen obalanserad och sned. Helt okej! Inga problem. Halva mitt liv har liksom gått och det finns ingen anledning att ändra skalet när det inre är bra. Rätta upp mig ska jag och kan jag. Resten är trams.
Tänker på de där kvinnorna som jag ser på stan. I min ålder eller äldre. Botox läppar och bröst som inte rör sig när de går. Hjälp! Får man stela tuttar??? Men jag vill inte se ut som en levande uppblåsbar docka… 
Jag vet att allt detta är småpotatis. Inget livsviktigt alls. Inget man dör av.
Alldeles förmodligen kommer jag att gå med på den där operationen.
Behöver bara ventilera lite. Få ut min oro.
Tänka…

16 reaktioner på ”Ett, två eller ett och ett halvt bröst?!?”

  2. Nog är det ett dilemma det där alltid. Jag förstår oro men som står här ovan är jag säker på att du finner svaret inom dig när du fått fundera igenom allt ett tag till.
    Kramar till dig

    Gilla

    Svara

  5. Det blir nog bra vad du än bestämmer dig för, jag har själv satt in implantat för ca 19 år sedan.Jag kunde då inte acceptera att jag inte hade några bröst alls efter jag fått barn. Och jag tror att det är ingen som har märkt det för jag var väldigt noga med att dom skulle passa till min kropp,och inte bli för stora.Sen har dom bara hängt med som dom vore mina. Även om jag i dag kanske ha tänkt annorlunda. Ja jag vet inte svårt att säga för jag är nöjd med min kropp så som den är även om jag vill vara så ren som möjligt!!

    Kram Lotta

    Gilla

    Svara

  7. Det är som Marica skriver, du är rak och ärlig i en underbar kombination med humor och självdistans – jag tänker det ofta när jag läser hos dej. Förstår precis att du behöver få ventilera och skriva av dej, sen kommer allt bli precis som det ska. Värmande kram och support!

    Gilla

    Svara

  10. Jag vill tacka dig för din blogg. Jag läser ofta men kommenterar inte alltid. Du har hjälpt mig att hjälpa en vän som fick cancerbesked i måndags. Hon har livmodercancer som kanske har spridit sig till äggstockarna och hon ska opereras den 16 juli och då får hon veta hur mycket det har spridit sig.
    Tack vare din blogg har jag fått tillräcklig förståelse för att finnas för henne på ett konstruktivt sätt. På ett sätt som hjälper henne och hennes sambo att ta sig igenom det här utan att gå under.

    Du är en fantastisk människa med en suverän inre styrka. Att våga vara svag är en styrka som få människor besitter. Hoppas verkligen jag får träffa dig någon gång!

    Önskar dig en fantastisk lördag!

    You Rock! (Med eller utan tuttar) 🙂

    Gilla

    Svara

  11. Jag har en kompis som hela tiden skickade mig sms när jag var på mina cellgiftsbehandlingar där de stod; ”kom i håg – dom andra är sjuka det är inte du”. Det var så himla fint. Det gjorde mig glad och full i skratt och allt annat glömde jag sen.
    Ha en underbar helg själv!
    Kram

    Gilla

    Svara

  13. Åh Marika, du är verkligen så bra på att sätta ord på din tillvaro med lite humor och svärta. Som många redan skrivit här ovan. Jag tycker inget är fel, vill du inte ha något nytt bröst, då är det bra. Vill du det – då är det bra. Ditt val, din kropp. Stor och sen söndagskram!

    Gilla

    Svara
  15. Anonym

    Hej vännen!
    Gör det som känns bäst för dig 🙂 Kanske ska du låta dig själv ”vila” i beslutet så att du inte gör någonting du ångrar?

    Ljus*
    /Viralila

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar