Stora svarta natten

Av någon anledning glömde mannen stänga en utav våra två tunga persienner i sovrummet igår kväll.
Jag märkte det inte upptagen som jag var med min läsning.
Klockan två på natten vaknade jag så där som man gör ibland och var klarvaken.
Kunde se trädet från fönstret som den lilla lampan ,(före detta ägaren satte dit den efter ett inbrott)  som alltid står tänd därute, lyser upp.
Konstigt, tänkte jag först.
Det tog ett tag innan jag insåg att persiennen inte var nere.
Konstigt, kan han ha gjort det med flit???
Skulle jag gå upp och dra ner den?
Bestämde mig för att låta vara.
Se trädet.

Sen låg jag där och kunde inte för mitt liv somna om.
Försökte njuta av trädet bara, men tankarna började snurra.
Allt blir så tungt och stort och svårt när man ligger så där.
Ett fysiskt problem som minstingen har fick mig att börja undra om jag inte borde koppla in psykolog/gastrolog eller vilken som helst akutolog man kan få tag på klockan två en fredagnatt.
Det faktum att min svårmodige tonåring som själv valt artistiskt gymnasium efter tredje dagen på sagda skola kommer hem och vill byta för det går bara ”osociala puckon” där gör mig full av oro och får mig att börja planera motstrategier istället för att bara låta allt ha sin tid som vi lyckats övertala honom om vid kvällsmaten.
Dessutom ska jag jobba med såna där tonårs- galningar fram till i mitten av november då min arbetskamrat kommer tillbaka.
Hujedamej!
Ligger länge länge och grämer mig och rullar mig lite i svett…ja, här är fortfarande galet varmt…lite i mitt ältande.
Kör djupandning.
En gång.
Många gånger.
Till slut lyckas det.
När jag vaknar igen har jag inga lösningar på mina älte-problem.
Men de känns lite lättare än de gjorde under natten.

4 reaktioner på ”Stora svarta natten

  1. Ja, nattältande känner man ju igen! Vanligtvis är det som du skriver till sist – bättre på morgnarna, ävenom man kanske inte löst allt eller känner man fått något svar. Kram!

    PS. Har haft trubbel med att kommentera hos er på Blogspot via mobila enheter, jag läser alltid, men har ärligt tappat sugen att gräla med tekniken – så du vet 😉 ♥ DS.

    Gilla

  2. På natten är det svarta mycket svartare eller vad är det Knyttet säger? Kram och hoppas du kan släppa ältandet, det är ingen fruktbar väg, även om jag verkligen känner igen mig i det du skriver så tar det för mycket kraft.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s