Dagen efter…

Igår handlade allting om kvinnor.

Idag blir det tyst…eller?

Har aldrig förstått det där.

Jag fick en mimosakvist när jag handlade på apoteket.

Läste om kvinnor på nätet.

Fick videor och foton på de olika chattgrupperna i sönernas skolor.

Här i konstiga, knepiga Italien firade man 8 mars 2017 med att generalstrejka.

Ett antal kvinnor fick då snällt stanna hemma med småbarnen som egentligen skulle ha varit på dagis.

Tack för det ni män som bestämmer och aldrig stannar hemma med sjuka barn heller!

Lämnar inte ute att jag aldrig någonsin förstått endagsstrejkerna man använder sig av här.

Taxichaufförerna gjorde rätt som ställde till ett längre elände…trots att jag blev drabbad.

Men idag är det alltså den 9 mars.

Då blir det tyst igen.

Jag kan inte vara tyst idag.

Det var min systers födelsedag idag.

Så jag funderar vidare på detta med kvinnodag.

Lyssnar på Elizabeth och tänker gult.

Inte rosa.

Gult.

 

3 reaktioner på ”Dagen efter…

  1. Stillhet NU

    Ja visst är det galet att det blir tyst dagen efter, men så är det väl med de flesta sådana dagar. Och med händelser och katastrofer i världen. Vi reagerar och kanske agerar i en eller ett par dagar, sedan ”glömmer” vi. Tyvärr.
    Jag citerar en vän som skrev detta på Facebook igår:
    ”Tänk att ”Internationella kvinnodagen” behöver finnas! Alla har vi ju samma värde oavsett kön, hudfärg, tro eller läggning! Avskaffa alla påhittade dagar så firar vi ”Alla har lika värde-dagen” – varje dag!! Vi är ju alla lika!”
    Jag tyckte att det var fint skrivet. Dock ser verkligheten annorlunda ut och det försvinner inte bara för att denna dagen finns. Att världen ska bli en bättre plats för ALLA att leva på är något vi alla måste vara med och bidra till varje dag.
    Kram

    Gillad av 1 person

  2. enaningomyoga

    Jag vet att många resonerar som att det är ett larvigt påhitt med dagar hit och dit och att alla dagar minsann är viktiga. Och det är väl sant. Men jag kan också tycka att ibland förtjänar något, någon, vi eller någon annan en extra påminnelse. Så har jag valt att se det. Jag älskar dessutom det hela med pussy hats och hur det har spridit sig med de rosa mössorna. Jag måste faktiskt skaffa mig en själv 🙂 Men samtidigt måste man ju inte älska det, valfrihet är ganska härligt. Vill man hellre fira med gult ser jag inga som helst problem med det. Känner att man inte behöver snöa in på detaljerna eller att allt ska vara perfekt. När jag pratade om Alla hjärtans dag en gång på jobbet så sa flera förnumstiga människor hur larvigt det var med den där dagen ”vi firar minsann vår kärlek alla dagar”. Jo tjena, att dom inte gjorde! De bara sa så. För det kanske lät bättre, var mindre ”kommersiellt” vad vet jag. Jag gillar tvärtom, jag tar alla chanser till att fira, känner att livet är för kort för att inte bli glad över minsta lilla även om jag förväntar mig största möjliga! Stor kram på dig!

    Gilla

    1. nej jag tycker inte det är larvigt! Gillar också pussyhats men inte rosa som färg…har jag aldrig gjort. Håller fullständigt med dig om att fira är det alltid läge att göra, speciellt kärleken. Tror att jag skrivit det vid andra tillfällen. Här är man dålig på att fira…konstigt det sägs ju att italienare är så bra på det…Kram tillbaka!

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s