Hemma fast ändå inte.

Tramsar runt och spelar mina fördumningsspel på nätet istället för det jag borde.

Jodå, jag gör förvisso min yoga varje dag.

Visst kör jag tvättmaskiner och tvättar terrass, handlar och skriker på tonåringar så att det ryker om det.

Det gör jag ju…

Känslan av att sitta fast i lera är stark.

Som om alla andra rör sig men jag, jag sitter pall.

Energin finns där nerpackad.

Sol, bad, hav och gottigheter har jag på lager.

Så även förunderliga händelser.

En om en Skarv, fast det får jag ta senare.

Väntar svar från Solöga.

Medan jag sitter här i geggamojset som på natten blir (på riktigt alltså!) till ett svetthav så får ni en liten smakbit: