Inte för att jag vet om jag gör rätt.

Det vet man ju aldrig.

Fast jag förstår inte varför båda mina pojkar ska vara så aviga mot inlärning.

Att läsa böcker verkar vara en tortyrmetod som bara går hem i väldigt små doser.

Det kan jag alls inte förlika mig med då jag alltid plöjt böcker av olika slag speciellt på sommaren.

Att plugga matte förstår jag att det inte är en hit, men att neka hjälp som finns runt hörnet bara för att man är en envis skit och tillika tonåring kan jag bara till en minimal del acceptera. Det ser ju ut som att; mobil/yogurt/glass/långa toalettbesök överväger själva pluggandet.

Antar att jag ser fel. Antar att jag fokuserar fel. Precis som jag stirrar mig blind på att jag knappt vill röra varken penna eller tangentbord.

Det kanske blir bra…

Får ta det som jag/vi verkligen gör:

• badar (nja inte just nu då hunden ogillar åska och drog oss snabbt hem från stranden.
• yogar varje morgon (ibland är det så stelt och jag vet ju att det beror på saltvatten och sol, men ändå)
• besöker de där fina smultronställena vi efter många år har här (detta trots att folk verkar ha förökat sig katastrofalt sedan förra året och är typ överallt)
• Skämtar och skrattar ( inte alltid det går hem hos vissa och okej vissa tonårsskämt blir långrandiga ibland)
• studerar moln och allt annat som rör sig över huvudet på en när man släpper ner mobilen i ryggsäcken och bara låtsas som om allt är som när man var en liten tjej och hade sommarlov.
• dricker vin och lite annat med ( ska skärpa åtminstone mig själv med det till hösten…nu nu är jag ledig, totalt ledig)

Ja så får jag nog försöka fortsätta den här semestern. Sen får vi se…