Rom är en alldeles fantastisk stad…om man är turist. Om man bara får gå runt och lukta på saker, fotografera något eller bara njuta överhuvudtaget av allt det vackra.

Vi gjorde det hela helgen mannen och jag. Vi amatörguidade våra vänner G och W från Elba. Låtsades att bilar och hål i gatorna inte fanns och bara gick och gick. Det var inte helt lätt då G har MS. Vi var förberedda på många pauser, då vi hört talas om en tidigare utflykt i Florens som inte varit en dans på rosor,  men det gick förvånansvärt bra. Kanske var det vårt trevliga sällskap som gjorde det lättare att promenera och lägga åtskilliga kilometer bakom oss.

För att inte tala om trapporna upp i St.Peters kyrkans kupol. G ville inte ta hissen ner igen utan prova de resterande 217 av de 537 trappstegen. Fast då drog vi in henne till de andra passagerarnas stora förnöjsamhet.

Ja, vi gick där och njöt av utsikt och skönhet och funderade på hur man tände ljus utanpå kupolen förr när man använde sig av levande ljus och ryste lite på den tanken

Vi såg bakdelarna av lärjungarna.

En lite torr Tibern.

Vi gick fullständigt bananas i höstfärgerna som fick bli ett långt njutningsstopp med massor av foton.

Stannade till vid de olika gatukonstnärernas arbete. Den här hunden i sand lurade en förbipasserande hund och oss att tro att den var på riktigt.

Det var en intensiv helg. Full med både känslor och tankeutbyte.

Därför får jag dela upp det lite.

Fortsättning följer…