Jag sträckläser boken om yoga som kommer hela vägen från Finland. Det blir så mycket igenkännande och aha och mmmmm.

Tankarna efteråt är tusentals. Både känslan av att vara själv på rätt väg och känslan av att inte egentligen veta så mycket än trots tolv år med yoga i mitt liv.

Både yoga och meditation är så mycket. De hör också ihop.

Men precis som med yogan finns det inte bara ett sätt att meditera på. Det finns många: sitta ner och hålla käften-meditation, promenadmeditation, trädgårdsmeditation, musikmeditation, dansmeditation osv.

Inget sätt är fel. Bara personligt. Det finns människor som absolut inte kan sitta still och bara andas. Det finns de som absolut måste ha det tyst omkring sig och inte på några vis blir hjälpta av mantran.

Det fina i kråksången är att det finns en väg för alla i detta. Man ska bara hitta rätt. Min farmor mediterade i trädgården utan att veta att det var meditation. Min far gör det med sitt dragspel. Min mor gjorde så med porslinsmålningen och innan dess med handarbeten överhuvudtaget.

Ja, detta är så klart mina tankar och benämningar. Om ni nu blev nyfikna och vill veta mera bör ni gå in här och titta. För mig är det Nina skriver sååå inspirerande.

Om jag är rörig och konstig så får det vara så. Är ju inne i en sån fas just nu.

Det bästa jag kan göra då är att gå ut i min trädgård.

Ta några bilder innan jag klipper av de färdiga blommorna på mina lavendelbuskar som har uppskattat det väldiga regnandet i år. De ska torkas så att jag kan spara väldoften till mina vintermeditationer och klädskåp.