Ser mig själv som en spirituell människa. Fast jag tror inte att jag har någon särskild gåva mer än någon dröm som slagit in och en viss känsla av att det här bara måste vara så. Jag vet ju att när jag bara lyssnar in mig själv så vet jag exakt vad jag ska göra.

Dock har jag flera vänner som ”ser bilder” och har kontakt med döda. De fascinerar mig. Samtidigt tänker jag att det var ju fasen också att jag inte ser mera själv. Skulle verkligen behöva lite guidning.

Den ena kompisen säger att saker bara händer sedan hon börjat använda rökelserna hon fick i julklapp av mig…hmmm…Knepiga situationer bara löser sig.

Den andra kompisen ger mig ett ljusglas med änglar på. Den får stanna kvar i Sverige för att ”föra tur” med sig, så att den liksom väntar på mig där säkert när jag flyttar tillbaka. Vi skrattar åt det. Hon säger;- jag gör du det! Lämna den kvar. För hon är med på mitt flum. Sen tillägger hon att; – jag ger dig änglar och får en drömfångare av dig…det säger allt om oss. Ha ha ha!

Så snubblar jag över en galet rolig pod med det finurliga, härliga namnet ”Övernaturligtvis”. Jag är hooked! Det är ett medium, en lärling och lärlingens skeptiska man. En så underbar kombination.

Man får också till sig en massa härliga tips och pyssel. I ett avsnitt guidar mediet oss till vår spirituella ledare. Jag gör det lite halvhjärtat. Tar det mer som en kul grej. Ser en obestämd ljusvarelse. Efteråt tänker jag att jag själv påverkat det hela då denna varelse är märkligt lik stereotypbilden av Jesus. Ni vet långt hår och fotsid kaftan. Kan inte riktigt se gåvan han ger mig…kanske är jag inte heller så koncentrerad som jag borde vara.

Sen blir jag nyfiken och gör om det hela i en lugnare stund. Först tror jag att det är en karnevalsutklädd, muskulös, kort man med tygdojjor och krokodilhuvud som visar sig. Sen inser jag att det är en Shaman. Gåshuden reser sig när han sträcker fram och fiskar upp sin gåva till mig; ljus. Bländande ljus.

Ja, ni får tro vad ni vill men jag dras ju till allt som är ljus, natur och vilt.

Fåglar stannar väldigt nära mig och en sort ser jag väldigt ofta landa framför mig.

Vet inte riktigt vad jag ska tro själv, men jag gillar det där med Shamanen.

Och om inte annat så skrattar jag sprudlande till dessa fantastiska människor på podden.

De är sååå roliga. Humorn vinner ju över allt för mig så bara det…

Här hittar ni podden: Övernaturligtvis

Vem vet kanske min spirituella guide också har humor…