Komma igen

På måndagen vaknar jag med en galen hosta och rinnande näsa. Funderar på att jag bör ringa dagiset när jag ser att föreståndaren redan lämnat ett röstmeddelande kvällen innan, efter att jag stängt ner allt. Barnen i min grupp sitter i karantän. Två barn har testat positivt.

Okej, svarar jag (med skrivet meddelande för jag hatar röstblahaet) har ändå hosta så…

Funderar redan där på om jag bör testa mig men låter det falla platt.

Sen kör min äldste son igång ett tjatande om att jag borde testa mig allt eftersom hostan blir värre och värre.

Jag masar mig mellan säng, hundpromenad och badkar samt en och annan apelsin hela tiden blundandes för hemmets förfall i form av smulor och annan oidentifierad skit överallt. På något vis ska jag ta mig ur detta utan att falla i skräckhålet.

Igår, torsdag, ringer föreståndaren igen. Eller egentligen så bombar hon mig med meddelande och samtal men jag har somnat turligt nog med flymode på. Jag har ett behov av att sova som är utan dess like just nu. Sängen kallar hela tiden typ. Täckena är de vackraste jag vet. Kudden min bästa vän.

Föreståndaren vill att jag ska 1. testa mig…NU! 2. ersätta lärare som sitter i karantän från och med tisdag. Så jag traskar iväg och gör som hon säger. För om jag inte gör det får jag inte de där extra timmarna som jag behöver på alla sätt och vis. Jag får inte ens komma in och köra min vanliga engelsklektion. Shit!

Naturligtvis är jag negativ (inte i verkliga livet dock ha ha ha!).

Då kör nästa tjatande igång; du borde gå till doktorn ändå. Både tanten och min äldste surkorv till son lägger ner sina själar på detta tugg.

Ja, för jag har ju inte Covid men inget säger att jag inte fått böldpest och därför bör jag ju kurera mig. Hur ska jag annars kunna ge järnet from tisdag???

Funderar på om jag ska yrka på att hon verkligen skickar hem snoris- och hostisar när hon ringer idag igen för att ge mig tiderna. Inte låta dem torka av att sin skit på oss lärare. Inte lyssna på tjatande föräldrar om att de alls inte kan vara hemma med sjukt barn och därför hålla öppen för tre småbarn så att även de andra lärarna blir sjuka. Skit också! Vi behövde verkligen covid i detta komplicerade land.

Trycker i mig en ”syster” till alvedon och kryper tillbaka in under mina täcken.

Det är bara en här som protesterar när jag gör så.

Gissa vem!!!

En reaktion på ”Komma igen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s