bara gick det nästan två veckor.

Plitar dit lite smått på instagram och facebook.

Mår inget vidare.

Ont i mellangärdet.

Får medicin av en kompis som jag utnämnt till läkare då jag på inga villkor vill gå till en riktig sådan.

Glömmer ta den.

Hopplös på sånt.

Vad gör jag egentligen?

Roddar panikångesten runt mig.

Försöker förstå orbiting-en jag tror mig vara utsatt för.

Spelar meningslösa spel på datorn istället för att skriva två rader om dagen som skulle kunna få mig att känna mig bättre.

Istället mår jag bara sämre av det gör jag gör istället för det jag borde för att må bra.

Sjukt!

Ja!

Säger till mig själv att det är okej att må så här.

Sen krampar alla inälvorna och då tänker jag att det inte kan vara okej att må så.

Därefter somnar jag.

Vaknar i natten och tänker att jag borde ta på mig pyjamas.

Somnar om.

Lite bättre blir det allt på morgonen. Lite.

Vet inte hur men emellanåt lyckas jag få in en höstpromenad och lite ut-och-lyssna-på-musik med.

Så kanske är jag inte en hjärndöd spelnörd ändå…