att äta, roa sig, klia sig på magen, köpa nya kläder, läsa en bok eller två, göra ingenting, köpa mera ljus bara för att eller bara sitta där i trädgården och försöka förstå vad som hände de senaste 30 åren.

Ja, för idag är det 30 år sedan jag kom hit.

Det väcker massor av känslor så klart.

Vips så gick det 30 år och vad har jag gjort liksom? Ingenting om man vill se det ekonomiskt.

Allt som människa. Fast det räknas inte i vissa huvuden,

Har jag verkligen inte mera rätt att få finnas här än en hyresgäst som lever på hoppet…eller om det var loppan…

Medan jag filar på ett annat inlägg, vissa måste det filas mer på för husfridens skull…om den nu är möjlig…, så får ni detta istället.

Det växer fullt med nässlor i ”min” trädgård fast det är vinter. Är det normalt?

Sommaren var onormal. Den började utan någon vår i maj och golvade oss med värme och torka fram till i…ja egentligen avtog den bara. Det har liksom inte blivit kallt på riktigt.

Så det är väl därför som det växer så det knakar nu.

Jag passar på och plockar lite till en nässelsoppa (ja, jag tar bara de nyaste som man ska). En son bryr sig inte mer än att jag inte kan hjälpa honom att handla på nätet med handskar på. Den andra kommer med invändningar om att ”där kissar ju hunden” och andra kommentarer som jag viftar bort med ”noggrann sköljning och kokning”.

Han smakar sen på soppan och den får godkänt.

Jag tänker att de finns här för mig nässlorna. Läser på om dem. Känner in dem. Torkar ett gäng.

Det är bra grejer för mig. Taggiga och jävliga men bra. Nyttiga.

Det får bli början på något nytt.

Sen hoppar rödstjärten förbi mig också. Läser på om den med; de emigrerar till Skåne på våren.

Alltså!!!